Per T. Ohlsson ger Sydsvenskan den 17 jan. 2010 de bästa förklaringarna hur ekonomin utvecklas som jag någonsin har läst under rubriken ”Uppsving eller bakslag?” Underrubriken lyder:” Det värsta ser ut att vara över. Med betoning på ser ut.”
Det är särskilt två saker som jag vill framhålla. Per T. Ohlsson skriver:”
1) En andra våg av bankhaverier är i alla händelser det sista världsekonomin behöver. Även här finns en varnande lärdom från 1930-talet. Det var först 1931 två år efter kraschen på Wall Street, som en djup konjunkturnedgång övergick i internationell depression. Anledningen var en bankpanik som startade i Österrike och spred sig till Tyskland.
2) Inom EU, i USA och även i Kina förbereds därför ”exitstrategier”, successiva reträtter från en expansiv finanspolitik. Men när skall omläggningen börja genomföras? Sker det för tidigt kan det bli nya problem i finanssektorn och nya efterfrågeras. Drar det ut på tiden undermineras statsfinanserna samtidigt som inflationstrycket växer, vilket i sin tur kan framkalla chockartade räntehöjningar. World Economic Forum varnar för det sistnämnda scenariet i en färsk riskrapport för 2010.”
Det kommer nog att bli intressant att se hur världsekonomin utvecklas under 2010-talet.
fredag 22 januari 2010
måndag 18 januari 2010
De svarta och slaveriet.
I en artikel i Financial Times den 21 dec, 2009 under rubriken ”American myths that flatter Europe” recenserar John Lloyd en bok skriven av Peter Baldwin med titeln ”The Narcissism of Minor Differens”( Narcissism = självupptagenhet)
Enligt artikeln föreligger det inte stora skillnader mellan USA och Europa om man inte räknar in den svarta befolkningen i statistiken. Lloyd skriver:” Universiteten i USA är mycket bra, skolor och biblioteken medelmåttiga. Amerikaner röstar mindre, litar mer på regeringen, ger mera till välgörenhetsfonder”. Vad som motsäger dessa positiva saker i det amerikanska samhället är antalet mord, barnadödlighet och –fattigdom. Baldwin skriver följande:” Om man tar bort de svarta morden så faller de amerikanska morden till europeisk nivå. Barnfattigdomen är lägre än brittisk, italiensk och spansk nivå om man bara räknar in vita.” Baldwins slutsats blir att ” det är det fortfarande olösta arvet från slaveriet och nuvarande tragiska konsekvensen av en gettobetonad och rasmässigt synlig underklass.
Något liknande är förhanden på ön Hispaniola där den östra delen Haiti blev självständigt redan 1804 efter ett slavuppror. Enligt Bonnier stora lexikon uppstod ” republiken Haiti i sin nuvarande form när den spansktalande vita minoriteten 1844 bröt sig loss och bildade Dominikanska republiken. Under 1800-talet ägde upprepade revolutioner rum. 1916 inledde USA en ockupation. De amerikanska trupperna lämnade landet 1934. USA:s direkta kontroll över Haiti finanser upphörde 1947.”
År 1964 utsåg sig Francois Duvalier(Papa Doc) till president på livstid och styrde med hjälp av sin privatarmé ”Tonton Macoutes” till sin död 1971 då han efterträddes av sonen Jean Claude (Baby Doc). Därefter har det rått kaos politiskt och ekonomiskt och landet har råkat ut för orkaner och naturkatastrofer och ovanpå dessa lidanden nu också en jordbävning.
Liksom USA:s svarta lider av det tidigare slaveriet så lider Haiti svarta befolkning av sin tidigare slavekonomi. Det är en gettobetonad ekonomi och en rasmässigt synlig över-och underklass av svarta.
Enligt artikeln föreligger det inte stora skillnader mellan USA och Europa om man inte räknar in den svarta befolkningen i statistiken. Lloyd skriver:” Universiteten i USA är mycket bra, skolor och biblioteken medelmåttiga. Amerikaner röstar mindre, litar mer på regeringen, ger mera till välgörenhetsfonder”. Vad som motsäger dessa positiva saker i det amerikanska samhället är antalet mord, barnadödlighet och –fattigdom. Baldwin skriver följande:” Om man tar bort de svarta morden så faller de amerikanska morden till europeisk nivå. Barnfattigdomen är lägre än brittisk, italiensk och spansk nivå om man bara räknar in vita.” Baldwins slutsats blir att ” det är det fortfarande olösta arvet från slaveriet och nuvarande tragiska konsekvensen av en gettobetonad och rasmässigt synlig underklass.
Något liknande är förhanden på ön Hispaniola där den östra delen Haiti blev självständigt redan 1804 efter ett slavuppror. Enligt Bonnier stora lexikon uppstod ” republiken Haiti i sin nuvarande form när den spansktalande vita minoriteten 1844 bröt sig loss och bildade Dominikanska republiken. Under 1800-talet ägde upprepade revolutioner rum. 1916 inledde USA en ockupation. De amerikanska trupperna lämnade landet 1934. USA:s direkta kontroll över Haiti finanser upphörde 1947.”
År 1964 utsåg sig Francois Duvalier(Papa Doc) till president på livstid och styrde med hjälp av sin privatarmé ”Tonton Macoutes” till sin död 1971 då han efterträddes av sonen Jean Claude (Baby Doc). Därefter har det rått kaos politiskt och ekonomiskt och landet har råkat ut för orkaner och naturkatastrofer och ovanpå dessa lidanden nu också en jordbävning.
Liksom USA:s svarta lider av det tidigare slaveriet så lider Haiti svarta befolkning av sin tidigare slavekonomi. Det är en gettobetonad ekonomi och en rasmässigt synlig över-och underklass av svarta.
onsdag 6 januari 2010
Den globala utmaningen.
I en artikel i Financial Times den 3 jan 2010 med rubriken ”The new global super – rich no longer look so benign” skriver Chrystia Freeland om den tilltagande ojämlikheten i världens ekonomier.
Freeland skriver:” Den stora utmaningen av detta nya decennium är att ta hand om uppkomsten en global plutokrati, de högutbildade internationellt sinnade ”meritokrater ”,
som har varit vinnarna av globaliseringen och den teknologiska revolutionen. Uppkomsten av denna plutokrati är den oväntade och fortfarande inte observerade konsekvensen av starka politiska och ekonomiska förändringar skapande av vårt första decennium. Dessa revolutioner – kollapsen av kommunismen, spridningen av ekonomisk globalisering, påverkningen av Internet och massanvändningen av datorer – var när allt kommer omkring om att bryta barriärer. Berlinmuren föll och handelsrestriktioner lättades; teknologi gjorde information och kommunikation fri eller nästan så”.
Underrubriken har följande lydelse:” Krisen och recessionen har gjort gapet mellan plutokratien och resten av oss till ett politiskt pressande ämne.” Freeland skriver att den högsta en procenten i inkomstskalan fick 24 procenten av inkomsterna. Under tiden fick de lägsta 50 procenten bara 13 procent av inkomsterna, precis under hälften av den högsta en procenten.
Enligt min mening är det skatteparadisen som skapar ojämlikheten mellan människorna i världen. Att återinföra valutakontrollen är dock otänkbart. Det var problemen med de progressiva skatteskalorna som gjorde att jag förordat borttagandet av förmögenhetsskatten och värnskatten. Det kan bli minskande inkomster för staten i det långa loppet om man behåller de skatterna
Jag kan rekommendera att läsa följande artiklar på Sourze nämligen:””Avskaffa värnskatten ” (Sourze Yngve Karlsson sidan 3) ” Keynes kommer tillbaka”(sidan 3) och ” Jag tvivlar på globaliseringen” (sidan 7)”
Freeland skriver:” Den stora utmaningen av detta nya decennium är att ta hand om uppkomsten en global plutokrati, de högutbildade internationellt sinnade ”meritokrater ”,
som har varit vinnarna av globaliseringen och den teknologiska revolutionen. Uppkomsten av denna plutokrati är den oväntade och fortfarande inte observerade konsekvensen av starka politiska och ekonomiska förändringar skapande av vårt första decennium. Dessa revolutioner – kollapsen av kommunismen, spridningen av ekonomisk globalisering, påverkningen av Internet och massanvändningen av datorer – var när allt kommer omkring om att bryta barriärer. Berlinmuren föll och handelsrestriktioner lättades; teknologi gjorde information och kommunikation fri eller nästan så”.
Underrubriken har följande lydelse:” Krisen och recessionen har gjort gapet mellan plutokratien och resten av oss till ett politiskt pressande ämne.” Freeland skriver att den högsta en procenten i inkomstskalan fick 24 procenten av inkomsterna. Under tiden fick de lägsta 50 procenten bara 13 procent av inkomsterna, precis under hälften av den högsta en procenten.
Enligt min mening är det skatteparadisen som skapar ojämlikheten mellan människorna i världen. Att återinföra valutakontrollen är dock otänkbart. Det var problemen med de progressiva skatteskalorna som gjorde att jag förordat borttagandet av förmögenhetsskatten och värnskatten. Det kan bli minskande inkomster för staten i det långa loppet om man behåller de skatterna
Jag kan rekommendera att läsa följande artiklar på Sourze nämligen:””Avskaffa värnskatten ” (Sourze Yngve Karlsson sidan 3) ” Keynes kommer tillbaka”(sidan 3) och ” Jag tvivlar på globaliseringen” (sidan 7)”
måndag 4 januari 2010
Avskaffa plutokratien!
I en artikel i Financial Times den 3 jan 2009 med rubriken The new global super – rich no longer look so benign skriver Chrystia Freeland om den tilltagande ojämlikheten i världens ekonomier.
Underrubriken har följande lydelse:” Krisen och recessionen har gjort gapet mellan plutokratien och resten av oss till ett politiskt pressande ämne.” Hon skriver att den högsta en procenten i inkomstskalan fick 24 procenten av inkomsterna. Under tiden fick de lägsta 50 procenten bara 13 procent av inkomsterna, precis under hälften av den högsta en procenten.
Enligt min mening är det skatteparadisen som skapar ojämlikheten mellan människorna i världen. Det var problemen med de progressiva skatteskalorna som gjorde att jag förordat borttagandet av förmögenhetsskatten och värnskatten. Det kan bli minskande inkomster för staten i det långa loppet om man behåller de skatterna
Jag kan rekommendera att läsa följande artiklar på Sourze nämligen:””Avskaffa värnskatten ” (Sourze Yngve Karlsson sidan 3) ” Keynes kommer tillbaka”(sidan 3) och ” Jag tvivlar på globaliseringen” (sidan 7)”
Underrubriken har följande lydelse:” Krisen och recessionen har gjort gapet mellan plutokratien och resten av oss till ett politiskt pressande ämne.” Hon skriver att den högsta en procenten i inkomstskalan fick 24 procenten av inkomsterna. Under tiden fick de lägsta 50 procenten bara 13 procent av inkomsterna, precis under hälften av den högsta en procenten.
Enligt min mening är det skatteparadisen som skapar ojämlikheten mellan människorna i världen. Det var problemen med de progressiva skatteskalorna som gjorde att jag förordat borttagandet av förmögenhetsskatten och värnskatten. Det kan bli minskande inkomster för staten i det långa loppet om man behåller de skatterna
Jag kan rekommendera att läsa följande artiklar på Sourze nämligen:””Avskaffa värnskatten ” (Sourze Yngve Karlsson sidan 3) ” Keynes kommer tillbaka”(sidan 3) och ” Jag tvivlar på globaliseringen” (sidan 7)”
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
