Lagerchock väcker rescessionsspöket

I en artikel i Göteborgsposten den 16 november 2013 skriven av Joakim Goksör med rubriken ” Lagerchock väcker recessionsspöket” späs farhågorna om en konjunkturnedgång på.

Artikeln har följande inledning : ” Sverige ser ut att befinna sig recession – det är fem år sedan förra gången. En oväntad jätteutrensning i industrins lagerhyllor på drygt 10 miljarder kronor under tredje kvartalet befaras trycka ned BNP-siffran långt ned i minusträsket. Sveriges BNP kan till följd av lagersmällen komma att minska med upp till 1,3 procent under tredje kvartalet jämfört med kvartalet före.”

Det skulle innebära att Sverige är i recession med en krympande ekonomi två kvartal i rad. Det är första gången det händer sedan våren 2009. BNP har hållets upp av lageruppbyggnaden länge. Nu kommer räkningen. Industrin har varit för optimistisk. För finansminister Anders Borg kan den djupa svackan bli besvärande inför valet 2014. Det kanske innebär att Riksbanken måste sänka reporäntan i december månad. Riksbanken har räknat med en oförändrad ränta fram till planerade höjningar om ett år.

Hur avskaffas fattigdomen?

Jag har läst i mina gamla artiklar och fastnat för de som behandlar ekonomisk historia. Särskilt viktiga anser jag två artiklar vara. Dessa är ” Frihandel eller protektionism del 4 ” och ” Hur avskaffas fattigdomen”.

Frihandel eller protektionism har följande inledning : ” Fattigdomen mitt i överflödet har utgjort kapitalismens paradox sedan den begynnande massproduktionen på 1800-talet förde det västerländska samhället ur knapphetens tidsålder.”

Liberalerna ansåg att lönerna måste marknadsanpassas efter marknadens behov.

Den kanske mest lyckade anpassning av lönerna skedde i USA under Hardings presidentskap år 1920. Han behandlade en konjunkturnedgång med klassiska laissez-faire-metoder när han lät lönerna falla till sina naturliga nivåer. Benjamin Anderson vid Chase Manhattan Bank skulle senare kalla det ” vår sista naturliga återgång till full sysselsättning.”

Nationalekonomen Gustav Cassel ansåg liksom de flesta nationalekonomer under mellankrigstiden att om bara lönerna sänktes till sin naturliga nivå skulle full sysselsättning åstadkommas. Han tog också avstånd från vad han kallade fackföreningsprotektionism. Med detta utryck menade Cassel att fackföreningarna genom att höja lönerna för mycket åstadkommer arbetslöshet eller/och inflation.

Under första världskriget löstes fattigdomsproblemet genom att soldaterna avlägsnades från arbetsmarknaden och försörjdes av staten. De kvarvarande kunde sedan höja sina löner över fattigdomslinjen. Efter kriget krävde och fick de hemvändande soldaterna antingen arbete eller understöd. Som ett resultat av detta steg såväl arbetslösheten som lönerna . I och med detta hade marknadspolitiken med rörliga löner som går upp och ned efter behovet avskaffats för gott i Storbritannien. Nu hamnade lönerna över jämviktsnivån och skulle hamna ännu mera över denna nivå efter andra världskriget på grund av ett generösare arbetslöshetsunderstöd.

Mina tolv år på Sourze

Jag har levt med Sourze mer än tolv år. Det är mycket innehållsrika år för min personliga utveckling. Jag har bland annat recenserat tidningsartiklar och böcker som jag funnit intressanta och som jag ville delge till andra människor.

Det år jag hade mest läsare var 2011 då jag hade inte mindre än 192 000 läsare. Att jag hade så många läsare var oerhört stimulerande. Nu är jag ganska gammal ,77 år, så det är inte längre lika lätt att skriva en artikel som när jag började skriva vid 66 års ålder. När jag hörde att Sourze skulle läggas ner tyckte jag att det var för sorgligt att allt som jag hade skrivit bara skulle försvinna. Det gläder mig att Sourze fortsätter att publicera artiklar och att det går att läsa gamla artiklar. Genom den senaste förändringen av Sourze går det lättare att läsa de gamla artiklarna.

Jag skriver för att påverka andra människor och det tror jag att jag har lyckats med. Frågan är hur mycket. Min grundåskådning ligger till vänster på den politiska skalan. Det har färgat av sig i mina artiklar men jag har förbehållit mig rätten att tänka själv i varje fråga. Det var allt jag har att säga för tillfället.  

Bilismen har nått sin kulmen.

I en artikel i Göteborgsposten den 28 aug. 2013 med rubriken ” Bilismen har nått sin kulmen” skriver Johannas Lagerfors om bilismens utveckling i världen.

Artikeln har följande inledning :” Befolkningen i rika länder kör bil i allt mindre utsträckning. Undersökningar tyder på att industrivärlden nu nått kulmen av resande.”

Jag har skrivit om detta i Sourze i oktober 2012 med rubriken ” Två tuffa år väntar? ” med en inledning med följande lydelse ” Orsaken till det ekonomiska raset är att människor inte vågar köpa dyrare kapitalvaror”.

Lagerfors skriver :” Trenden är densamma i rika länder världen över. Det finns över en miljard bilar i världen och i EU är fler än 12 miljoner människor anställning inom tillverkning, försäljning och service av bilar och andra fordon. Det motsvarar sex procent av den sysselsatta befolkningen. Men ökningen , som har varit stadig sedan mitten av förra seklet började stanna av för tio år sedan. Nu minskar antalet kilometer som vi reser med bil i storstäder i västvärlden. Fenomenet kallas peaktravel eller peak car när det handlar specifikt om biltrafiken.”

Försäljningsraset för södra Europa hade i september 2012 accelererat och för september månad detta år var det i Grekland minus 48,5 Spanien minus 36,8, Portugal minus 30,9 , Italien minus 25,7 och Frankrike minus 17,9 procent.

Så länge den ekonomiska krisen i Europa inte tar några avgörande steg mot en lösning kommer människor att hålla i sina pengar och inte köpa nya bilar. Och förmodligen håller de ännu hårdare i dem när biltillverkare nu börjar skära ned och avskeda arbetare.    

Var Jesus en sosse?

I en artikel i Metro den 5 sept. 2013 med rubriken ” Varför vill SSU ha Jesus” skriver Johan Norberg om socialdemokraternas förhållande till kristendomen.

Norberg skriver följande tänkvärda ord : ” Inför kyrkovalet kampanjar Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU på temat ” Jesus var sosse”. Många är arga men jag förstår hur socialister kan inspireras av det Nya testamentet. Det finns inget tydligare avståndstagare från Alliansens arbetslinje än Jesus uppmaning att vara som fåglarna och liljorna : ”de varken sår eller skördar” ,” de arbetar inte och spinner inte.” (Luk.12: 22-24)

Rikedom förorsakar många att hamna i helvetet och den som älskar sina föräldrar mer än Jesus är inte värda att tillhöra honom. Eftersom jordens undergång var nära krävde han att de troende skulle överge hem, barn och arbeten eftersom detta var triviala saker på domens dag.

Norberg skriver :” Det finns naturligtvis mer av Jesus än hans världsliga uppmaningar, men om man som SSU begränsar Jesus till det , blir det faktiskt lite obehagligt. Som C. S. Lewis, en av vår tids mest populära kristna tänkare, har sagt kan vi inte reducera Jesus till en vanlig man, en vishetslärare, för då skulle han framstå som ”löjlig” eller ”galen”. Det är bara om han verkligen är Guds son som hans krav och hot kan förklaras.”

Norberg har följande slutsats : ” Många tycker att det är fult av SSU att lägga beslag på den politiske Jesus. Själv tycker jag att det är obegripligt att någon vill synas i hans sällskap.”

Vad kommer efter Mursi?

När jag studerar gamla artiklar på Sourze tittar jag närmare på en artikel den 12 febr.2011 med rubriken Vad kommer efter Mubarak?(länk) och som bygger på en artikel av Per T Ohlsson med rubriken Att rida på tigern.

Min artikel hade följande inledning :” Av Egyptens befolkning är 85 procent positiva till att islam spelar en roll i det politiska livet, 77 procent är positiva till spöstraff och 54 procent vill ha ett könssegregerat arbetsliv.”

Alla farhågor om ett demokratiskt underskott i Egypten har nu besannats i och med den senaste utvecklingen i landet. Per T Ohlsson jämför utvecklingen i Östeuropa mot ökad demokrati efter murens fall med vad som kunde hända i Egypten efter Mubarak. Vad som inte nämns är att det fanns ett parlament med val av representanter. Partier kunde inte ställa upp men enskilda individer var valbara. På detta sätt kunde Brödraskapet få en femtedel av platserna i parlamentet under Mubaraks tid vid makten. Mubaraks styre var nog inte så diktatorisk som framkommit i media. Det är nog i stället så att Mursis regim kunde ha blivit totalitär i en framtid.

Vi kan kanske vara tacksamma att militären har gripit makten i Egypten. En religiös diktatur vore en långt sämre utveckling.  

Ökat intresse för Marx verk.

I en artikel i SvD den 29 juli 2013 under rubriken ” Borgarnas stöd Marx räddning” behandlar Anders Burman Karl Marx liv och verk. Jag har själv här på Sourze den 7 febr.2007 kommenterat Marx Kapitalet under rubriken ”Jag har läst Marx Kapitalet på nytt”

Burmans artikel har följande inledning :” Karl Marx har fått ny aktualitet i och med den djupa ekonomiska krisen. En av flera nya böcker är skriven av historikern Jonathan Sperber, som försöker förstå personen och tänkaren Marx utifrån hans egen tid.”

Marx skrev med utgångspunkt från det tioåriga kretsloppet av stagnation, uppsving, överproduktion och kriser som under tiden 1825 – 1867 ständigt upprepades. Dessutom hade man den långa depressionen som varade mellan 1873 och 1889. Senare depressioner och lågkonjunkturer är den på 1930-talet (1929-1939), oljekrisen 1973, krisen i början av 1990-talet och den senaste krisen 2008.

Den främste kritikern av Marx kom från de egna leden genom Eduard Bernstein som kallades för revisionist eftersom han ville revidera Marx läror. Han hävdade gentemot Marx att kapitalet inte koncentrerades på allt färre händer, att medelklassen inte försvann och att arbetarklassen inte utarmades.

Eftervärlden har inte intresserat sig för revisionisternas åsikter och de har fel när det gäller att kapitalet inte koncentreras på färre händer.

Marx föddes 1818 och dog 1883 och var av judisk börd men föräldrarna blev protestanter. Efter studenten började han studera juridik men övergick till att studera filosofi. Hans doktorsavhandling behandlade Demokritos och Epikuros atomteorier. På universitet i Berlin blev Marx en anhängare till den 1831 döde Hegel. De vänsterhegelianer eller unghegelianer som Marx lierade sig med tolkade Hegels filosofi på ett ateistiskt och materialistiskt sätt.

Efter krisen 2008 har det kommit en rad verk som försöker tolka den ekonomiska utvecklingen med hjälp av Marx teorier. Det är ofta fråga om en nyläsning av ” Kapitalet” åtminstone delvis i ljuset av vår tids ekonomiska kris. Det är enastående att så många skarpa hjärnor har gett sig i kast med att tolka Marx utomordentligt svårtolkade verk. Att verket blivit så omfattande beror i viss utsträckning på att vännen Friedrich Engels kunde vidareutveckla hans verk efter Marx död 1883. Första delen av ”Kapitalet” utkom under Marx livstid men den andra och tredje delen fullbordades av Engels.

Marx teorier har tillämpats i Sovjet och övriga öststater och intresset för Marx nådde sin lägsta punkt när muren föll i Berlin. Om Sovjets sammanbrott har jag skrivit följande :” Jag har just läst en artikel i International Heraeld Tribune den 3-4 febr. 2007 om orsaken till Sovjets sammanbrott. Journalisten frågar Vladimir Mau the president of Russia´s Academy of National Economy följande :´Jag nämnde för honom att förvisso dog Sovjetunionen på grund att oljepriset föll till 10 dollar per fat strax efter att Gorbatjov kom till makten, inte på grund av vad Ronald Reagan gjorde. Mau svarade att det var `high oil prices´ som dödade Sovjetunionen. Det stigande oljepriset under 1970-talet lurade Sovjet att öka subsidierna hemma och invadera Afghanistan och när sedan oljepriset sjönk under 1980-talet hjälpte det till att störta ett överansträngt imperium.”

Jag tror att det var på ovanstående sätt som Marx efterföljare i Sovjetunionen förlorade makten, inte på grund av marxismens svagheter.