Jag har nu läst Alan Bullocks bok Hitler and Stalin – parallel lives och Jung Chang och Jon Hallidays bok Mao – den sanna historien.
Både Hitler, Stalin och Mao hade en oerhört stor betydelse för världsutvecklingen. Hitler hade ett enbart negativt inflytande. Han övertog 1933 en högt utvecklad ekonomi och en demokratisk stat där det fanns en allmän rösträtt. Det var bara därför att de borgerliga och socialdemokraterna hade misskött ekonomin i hela den utvecklade världen till den milda grad att det blev en depression som gjorde det möjligt för Hitler att införa diktatur i Tyskland. Att avsätta honom skulle ta 12 år och cirka 40 miljoner döda. Att det tog 5 års krig innan han hade besegrats visar hur stark hans ställning var. Det kunde ha betytt att han regerat över Europa under en mansålder och de slaviska folken i Östeuropa hade blivit helt förslavade liksom att alla judarna hade förintats. Efter kriget infördes i Tyskland regler som skulle omöjliggöra ett nytt införande av diktatur.
Helt olika var Stalins roll i historien. Han övertog inte ett land som var högutvecklat utan ett land full med analfabeter och en underutvecklad ekonomi som dessutom hade förstörts av första världskriget och efterföljande inbördeskrig. Först 1928 hade man uppnått förkrigsnivån. Det året höll Stalin ett tal där han talade om att Sovjet hade 15 år på sig att rusta upp landets försvarsmakt och industri för att möta hot västerifrån. Ingen kunde då ana att Tyskland skulle bli ett sådant hot mot Sovjets hela existens bara tio år senare. Genom femårsplaner som gynnade krigsindustrin framför civil produktion skulle man rusta sig för yttre hot. Traktorfabriker kunde över en natt börja producera stridsvagnar. Det går inte att frånkänna Stalin den största anledningen till segern i kriget och uppbyggnaden efter kriget.
Också Mao övertog 1949 ett land fullt av analfabeter och en ekonomi förstörd av krig och japansk ockupation. Den 1 okt. 2009 år det sjuttio år sedan dess. Kina har på dessa år haft en makalös utveckling. Nu säger man kanske att detta inte är Maos förtjänst utan Deng Xiaopings när han 1978 startade den marknadsekonomiska utvecklingen. Det är enligt min mening inte sant. Utan den uppbyggnad av landets ekonomi som skedde under Maos styre (1949-76) hade den efterföljande utvecklingen inte varit möjlig.
Hitler var till hundra procent dålig för Tyskland. Mao och Stalin var till sjuttio procent bra och trettio procent dålig för Kina och Sovjet.
fredag 11 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar