Blir det ett LUV?

Per T. Ohlsson ger Sydsvenskan den 17 jan. 2010 de bästa förklaringarna hur ekonomin utvecklas som jag någonsin har läst under rubriken ”Uppsving eller bakslag?” Underrubriken lyder:” Det värsta ser ut att vara över. Med betoning på ser ut.”

Det är särskilt två saker som jag vill framhålla. Per T. Ohlsson skriver:”

1) En andra våg av bankhaverier är i alla händelser det sista världsekonomin behöver. Även här finns en varnande lärdom från 1930-talet. Det var först 1931 två år efter kraschen på Wall Street, som en djup konjunkturnedgång övergick i internationell depression. Anledningen var en bankpanik som startade i Österrike och spred sig till Tyskland.

2) Inom EU, i USA och även i Kina förbereds därför ”exitstrategier”, successiva reträtter från en expansiv finanspolitik. Men när skall omläggningen börja genomföras? Sker det för tidigt kan det bli nya problem i finanssektorn och nya efterfrågeras. Drar det ut på tiden undermineras statsfinanserna samtidigt som inflationstrycket växer, vilket i sin tur kan framkalla chockartade räntehöjningar. World Economic Forum varnar för det sistnämnda scenariet i en färsk riskrapport för 2010.”

Det kommer nog att bli intressant att se hur världsekonomin utvecklas under 2010-talet. Det är anmärkningsfullt att Grekland som nästan hade blivit kommunistiskt efter andra världskriget skulle ha sämre ekonomi än de länder som blev kommunistiska i Östeuropa. Om detta skriver Per T. Ohlsson följande:” Grekland är ett särskilt orosmoment, eftersom landet tillhör eurozonen. Det grekiska budgetunderskottet uppgår officiellt till 12,7 procent, långt över de tre procent som EU stipulerar… Grekland, med en korrupt och ineffektiv byråkrati, har i åratal lämnat friserade uppgifter om landets ekonomiska tillstånd.”

Man kan jämföra Grekland med Slovenien som en gång tillhörde Jugoslavien. Landet har kvalificerat sig till EURO på egna meriter.

Per T. Ohlsson uppmanar läsarna att temperera optimismen och avslutar artikeln med följande ord:” Dow Jones index för New York-börsen steg med mer än 20 procent vid fyra tillfällen – för att varje gång rasa till nya bottennivåer. När då? 1929-1932.”

Av ovanstående resonemang framgår att det inte var så dåligt i de före detta kommunistiska länderna. Kina och Vietnam är riktiga tigerekonomier framför allt för att de är politiskt oreformerade. Det har inneburit att man har kunnat satsa på ekonomisk utveckling framför höjning av folkets levnadsstandard. Att samma parti suttit vid makten hela tiden har bidragit till en kontinuitet som ofta saknas i länder med demokratiska val. Samtidigt har hundratals miljoner människor lämnat den absoluta fattigdomen bakom sig. Bland de politiskt reformerade länderna har Polen klarast sig bäst under lågkonjunkturen.

Jag läste i en tidning om att ekonomin skulle kunna liknas vid ett LUV där L skulle bli den ekonomiska utvecklingen i EU medan U blir USA:s utveckling. För Indien och Kina blir det ett V. Möjligheten finns att blir ett W i någon del av världen.