tisdag 10 december 2013

Tyskland och Sverige liknar varandra.



När jag studerar Tysklands och Sveriges politiska och ekonomiska utveckling under -00-talet ser jag vissa likheter mellan länderna. Båda länderna hade handlingskraftiga socialdemokratiska ledare; i Tyskland Gerhard Schröder; i Sverige Göran Persson.

I Tyskland hade Schröder som förbundskansler 1998 till 2006 stramat åt ekonomin under namnet Agenda 2010. Trots detta har Tyskland inte uppnått Maastrichtkriteriet vilket förordade en statsskuld på 60 procent av BNP. Tyskland har nu 80 procent av BNP och Sverige har cirka 40 procent och Frankrike har 90 procent.

Både Tyskland och Sverige hade fram till sekelskiftet fallande resultat i skolorna. Sedan dess har Tyskland lyckats vända utvecklingen till det bättre medan Sverige har haft ett ständigt fallande resultat. Så här i efterhand kan man säga att Persson borde ha satsat mera på skolan och inte stramat åt ekonomin så mycket. Men det är lätt att vara efterklok. Budgetarna förhandlades fram mellan socialdemokraterna ,miljöpartiet och vänsterpartiet. Tyskland och Sverige liknar varandra när det gäller exportöverskott och detta förhållande hotas om skolornas resultat försämras i Sverige.

I Pisaundersökningen var Sverige inte enda landet bland de utvecklade länderna med svaga resultat. Nästan lika svaga resultat hade USA och Ryssland. Ryssland var känt för sina världsmästare i schack och detta berodde nog på att kunskaperna matematik var goda.   

lördag 30 november 2013

Svenska skolan bättre än sitt rykte del 2



Jag har tidigare behandlat den svenska skolan. I en artikel med rubriken ” Svenska skolan bättre än sitt rykte” har jag 2008 kommit fram till att den svenska skolan när allt kommer omkring inte var så dålig som framkommit i dåtidens skriverier.

I nutida skriverier har man från universitetshåll noterat att eleverna som börjar universitetsstudier varken kan läsa eller skriva. Det låter alarmerande. En orsak till den bristande läskunnigheten kan vara betygsinflationen som beror på den ökande konkurrensen mellan privata och kommunala skolor.

Artikelförfattaren Philip Whyte frågar sig vad som gör de holländska och de nordiska eleverna speciella. Han kommer fram till att läs- och räkneförmågan hos 15-åringarna är högre än i Sydeuropa men att skoltidens längd också är av avgörande betydelse. I Danmark, Sverige och Finland har 90 procent av 25- till 34-åringarna slutfört gymnasiet (upper secondary education) och 40 procent gått vidare till universitet och högskolor (tertiary education). I Portugal är motsvarande siffror 43 resp. 19 procent och i Grekland 57 resp. 25
procent. De brittiska universiteten är bland världens bästa men bara en av fyra fullbordar gymnasiet.

Min artikel som skrevs 2008 har följande avslutning: ” Att den svenska skolan jämförs med den i Holland och Finland som har erkänt bra skolor måste anses som mycket tillfredsställande sett ur svensk synpunkt.” I artikeln ”Var pluggskolan bättre?” har jag beskrivit skolan i Holland och i artikeln ”Tillbaka till kunskapsskolan” har jag gjort detsamma med den svenska skolan.

lördag 16 november 2013

Lagerchock väcker rescessionsspöket



I en artikel i Göteborgsposten den 16 november 2013 skriven av Joakim Goksör med rubriken ” Lagerchock väcker recessionsspöket” späs farhågorna om en konjunkturnedgång på.

Artikeln har följande inledning : ” Sverige ser ut att befinna sig recession – det är fem år sedan förra gången. En oväntad jätteutrensning i industrins lagerhyllor på drygt 10 miljarder kronor under tredje kvartalet befaras trycka ned BNP-siffran långt ned i minusträsket. Sveriges BNP kan till följd av lagersmällen komma att minska med upp till 1,3 procent under tredje kvartalet jämfört med kvartalet före.”

Det skulle innebära att Sverige är i recession med en krympande ekonomi två kvartal i rad. Det är första gången det händer sedan våren 2009. BNP har hållets upp av lageruppbyggnaden länge. Nu kommer räkningen. Industrin har varit för optimistisk. För finansminister Anders Borg kan den djupa svackan bli besvärande inför valet 2014. Det kanske innebär att Riksbanken måste sänka reporäntan i december månad. Riksbanken har räknat med en oförändrad ränta fram till planerade höjningar om ett år.

onsdag 30 oktober 2013

Hur avskaffas fattigdomen?



Jag har läst i mina gamla artiklar och fastnat för de som behandlar ekonomisk historia. Särskilt viktiga anser jag två artiklar vara. Dessa är ” Frihandel eller protektionism del 4 ” och ” Hur avskaffas fattigdomen”.

Frihandel eller protektionism har följande inledning : ” Fattigdomen mitt i överflödet har utgjort kapitalismens paradox sedan den begynnande massproduktionen på 1800-talet förde det västerländska samhället ur knapphetens tidsålder.”

Liberalerna ansåg att lönerna måste marknadsanpassas efter marknadens behov.
Den kanske mest lyckade anpassning av lönerna skedde i USA under Hardings presidentskap år 1920. Han behandlade en konjunkturnedgång med klassiska laissez-faire-metoder när han lät lönerna falla till sina naturliga nivåer. Benjamin Anderson vid Chase Manhattan Bank skulle senare kalla det ” vår sista naturliga återgång till full sysselsättning.”

Nationalekonomen Gustav Cassel ansåg liksom de flesta nationalekonomer under mellankrigstiden att om bara lönerna sänktes till sin naturliga nivå skulle full sysselsättning åstadkommas. Han tog också avstånd från vad han kallade fackföreningsprotektionism. Med detta utryck menade Cassel att fackföreningarna genom att höja lönerna för mycket åstadkommer arbetslöshet eller/och inflation.

Under första världskriget löstes fattigdomsproblemet genom att soldaterna avlägsnades från arbetsmarknaden och försörjdes av staten. De kvarvarande kunde sedan höja sina löner över fattigdomslinjen. Efter kriget krävde och fick de hemvändande soldaterna antingen arbete eller understöd. Som ett resultat av detta steg såväl arbetslösheten som lönerna . I och med detta hade marknadspolitiken med rörliga löner som går upp och ned efter behovet avskaffats för gott i Storbritannien. Nu hamnade lönerna över jämviktsnivån och skulle hamna ännu mera över denna nivå efter andra världskriget på grund av ett generösare arbetslöshetsunderstöd.

lördag 19 oktober 2013

Mina tolv år på Sourze



Jag har levt med Sourze mer än tolv år. Det är mycket innehållsrika år för min personliga utveckling. Jag har bland annat recenserat tidningsartiklar och böcker som jag funnit intressanta och som jag ville delge till andra människor.

Det år jag hade mest läsare var 2011 då jag hade inte mindre än 192 000 läsare. Att jag hade så många läsare var oerhört stimulerande. Nu är jag ganska gammal ,77 år, så det är inte längre lika lätt att skriva en artikel som när jag började skriva vid 66 års ålder. När jag hörde att Sourze skulle läggas ner tyckte jag att det var för sorgligt att allt som jag hade skrivit bara skulle försvinna. Det gläder mig att Sourze fortsätter att publicera artiklar och att det går att läsa gamla artiklar. Genom den senaste förändringen av Sourze går det lättare att läsa de gamla artiklarna.

Jag skriver för att påverka andra människor och det tror jag att jag har lyckats med. Frågan är hur mycket. Min grundåskådning ligger till vänster på den politiska skalan. Det har färgat av sig i mina artiklar men jag har förbehållit mig rätten att tänka själv i varje fråga. Det var allt jag har att säga för tillfället.  

onsdag 25 september 2013

Bilismen har nått sin kulmen.



I en artikel i Göteborgsposten den 28 aug. 2013 med rubriken ” Bilismen har nått sin kulmen” skriver Johannas Lagerfors om bilismens utveckling i världen.

Artikeln har följande inledning :” Befolkningen i rika länder kör bil i allt mindre utsträckning. Undersökningar tyder på att industrivärlden nu nått kulmen av resande.”

Jag har skrivit om detta i Sourze i oktober 2012 med rubriken ” Två tuffa år väntar? ” med en inledning med följande lydelse ” Orsaken till det ekonomiska raset är att människor inte vågar köpa dyrare kapitalvaror”.

Lagerfors skriver :” Trenden är densamma i rika länder världen över. Det finns över en miljard bilar i världen och i EU är fler än 12 miljoner människor anställning inom tillverkning, försäljning och service av bilar och andra fordon. Det motsvarar sex procent av den sysselsatta befolkningen. Men ökningen , som har varit stadig sedan mitten av förra seklet började stanna av för tio år sedan. Nu minskar antalet kilometer som vi reser med bil i storstäder i västvärlden. Fenomenet kallas peaktravel eller peak car när det handlar specifikt om biltrafiken.”

Försäljningsraset för södra Europa hade i september 2012 accelererat och för september månad detta år var det i Grekland minus 48,5 Spanien minus 36,8, Portugal minus 30,9 , Italien minus 25,7 och Frankrike minus 17,9 procent.

Så länge den ekonomiska krisen i Europa inte tar några avgörande steg mot en lösning kommer människor att hålla i sina pengar och inte köpa nya bilar. Och förmodligen håller de ännu hårdare i dem när biltillverkare nu börjar skära ned och avskeda arbetare.    

onsdag 11 september 2013

Var Jesus en sosse?



I en artikel i Metro den 5 sept. 2013 med rubriken ” Varför vill SSU ha Jesus” skriver Johan Norberg om socialdemokraternas förhållande till kristendomen.

Norberg skriver följande tänkvärda ord : ” Inför kyrkovalet kampanjar Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU på temat ” Jesus var sosse”. Många är arga men jag förstår hur socialister kan inspireras av det Nya testamentet. Det finns inget tydligare avståndstagare från Alliansens arbetslinje än Jesus uppmaning att vara som fåglarna och liljorna : ”de varken sår eller skördar” ,” de arbetar inte och spinner inte.” (Luk.12: 22-24)

Rikedom förorsakar många att hamna i helvetet och den som älskar sina föräldrar mer än Jesus är inte värda att tillhöra honom. Eftersom jordens undergång var nära krävde han att de troende skulle överge hem, barn och arbeten eftersom detta var triviala saker på domens dag.

Norberg skriver :” Det finns naturligtvis mer av Jesus än hans världsliga uppmaningar, men om man som SSU begränsar Jesus till det , blir det faktiskt lite obehagligt. Som C. S. Lewis, en av vår tids mest populära kristna tänkare, har sagt kan vi inte reducera Jesus till en vanlig man, en vishetslärare, för då skulle han framstå som ”löjlig” eller ”galen”. Det är bara om han verkligen är Guds son som hans krav och hot kan förklaras.”

Norberg har följande slutsats : ” Många tycker att det är fult av SSU att lägga beslag på den politiske Jesus. Själv tycker jag att det är obegripligt att någon vill synas i hans sällskap.”