Euron måste räddas.

I Sydsvenskan den 30 jan. 2011 med rubriken ”Operation rädda euron” har Per T. Ohlsson skrivit ännu en intressant artikel. Slutsatsen framkommer i underrubriken, som har följande lydelse :” Det finns inga smärtfria och smidiga sätt att rädda euron på. Likafullt måste den räddas.”

Det är inte bara Grekland och Irland som är skyldiga till krisen för euron. Det är också tungviktarna Tyskland och Frankrike som drog på sig ett underskott på över tre procent av BNP utan att drabbas av sanktioner. Så kom den ekonomiska krisen 2008 och ökade på underskotten till en oroväckande hög nivå. Nobelpristagaren Paul Krugman skriver i en artikel i New York Times Magazine att EU är det mest anständiga samhället i mänsklighetens historia och det är därför oroande att EU visar sådan handfallenhet inför krisen.

Krugman ställer sig bakom införande av euroobligationer (E-bonds) men suckar han, ” Europa verkar inte vara redo ens för det blygsamma steget.” Greklands statsskuld väntas öka från 140 procent av BNP 2010 till 165 procent 2015. För Irland är siffrorna 97 och 125 procent.

Per T. Ohlsson gör följande kommentar av läget :” En återgång till nationella valutor i några eller alla euroländer, en möjlighet som diskuterats i krisens spår, skulle inte bara vara förenat med astronomiska kostnader och enorma problem. Det skulle också leda till motsättningar mellan länderna och återinförda gränshinder, just de historiska förbannelser som den europeiska integrationen syftar att undanröja. Den inre marknaden med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft skulle kapsejsa…Är Europas ledare beredda att låta detta hända?”