Svenska skolan bättre än sitt rykte del 2

Jag har tidigare behandlat den svenska skolan. I en artikel med rubriken ” Svenska skolan bättre än sitt rykte” har jag 2008 kommit fram till att den svenska skolan när allt kommer omkring inte var så dålig som framkommit i dåtidens skriverier.

I nutida skriverier har man från universitetshåll noterat att eleverna som börjar universitetsstudier varken kan läsa eller skriva. Det låter alarmerande. En orsak till den bristande läskunnigheten kan vara betygsinflationen som beror på den ökande konkurrensen mellan privata och kommunala skolor.

Artikelförfattaren Philip Whyte frågar sig vad som gör de holländska och de nordiska eleverna speciella. Han kommer fram till att läs- och räkneförmågan hos 15-åringarna är högre än i Sydeuropa men att skoltidens längd också är av avgörande betydelse. I Danmark, Sverige och Finland har 90 procent av 25- till 34-åringarna slutfört gymnasiet (upper secondary education) och 40 procent gått vidare till universitet och högskolor (tertiary education). I Portugal är motsvarande siffror 43 resp. 19 procent och i Grekland 57 resp. 25

procent. De brittiska universiteten är bland världens bästa men bara en av fyra fullbordar gymnasiet.

Min artikel som skrevs 2008 har följande avslutning: ” Att den svenska skolan jämförs med den i Holland och Finland som har erkänt bra skolor måste anses som mycket tillfredsställande sett ur svensk synpunkt.” I artikeln ”Var pluggskolan bättre?” har jag beskrivit skolan i Holland och i artikeln ”Tillbaka till kunskapsskolan” har jag gjort detsamma med den svenska skolan.

Lagerchock väcker rescessionsspöket

I en artikel i Göteborgsposten den 16 november 2013 skriven av Joakim Goksör med rubriken ” Lagerchock väcker recessionsspöket” späs farhågorna om en konjunkturnedgång på.

Artikeln har följande inledning : ” Sverige ser ut att befinna sig recession – det är fem år sedan förra gången. En oväntad jätteutrensning i industrins lagerhyllor på drygt 10 miljarder kronor under tredje kvartalet befaras trycka ned BNP-siffran långt ned i minusträsket. Sveriges BNP kan till följd av lagersmällen komma att minska med upp till 1,3 procent under tredje kvartalet jämfört med kvartalet före.”

Det skulle innebära att Sverige är i recession med en krympande ekonomi två kvartal i rad. Det är första gången det händer sedan våren 2009. BNP har hållets upp av lageruppbyggnaden länge. Nu kommer räkningen. Industrin har varit för optimistisk. För finansminister Anders Borg kan den djupa svackan bli besvärande inför valet 2014. Det kanske innebär att Riksbanken måste sänka reporäntan i december månad. Riksbanken har räknat med en oförändrad ränta fram till planerade höjningar om ett år.