Permanent uppehållstillstånd förorsakade väljarflykt.

När jag studerar partiernas resultat i väljarundersökningarna slår det mig att ett enda beslut av alliansregeringen har förorsakat den nuvarande väljarflykten från allianspartierna.  Det enda beslutet var regeringens beslut att bevilja asylsökande från Syrien permanent uppehållstillstånd. Jag var själv förvånad över detta. För sent har folkpartiet och kristdemokraterna börjat propagera för tillfälliga uppehållstillstånd.

 I den senaste väljarundersökningen redovisar Metro följande siffror : moderaterna 21,8 , centern 6,7 , folkpartiet 4,4 , kristdemokraterna 3,5., miljöpartiet  6,3 , socialdemokraterna 30,1 , vänsterpartiet 5,8  Sverigedemokraterna 19,0.

Som framgår av ovanstående siffror är att Sverigedemokraterna är den enda vinnaren av det permanenta uppehållstillståndet. Det har nästan gått ifatt moderaterna. Det har resulterat att Sverige har blivit extra populärt att söka uppehållstillstånd i och därigenom extra kostnader för svenska staten. Nu klagar man över att övriga EU- länder inte tar emot tillräckligt med asylsökande och att Tyskland och Sverige får bära det tyngsta lasset.

Färre ungdomar pressar arbetslösheten

Ungdomsarbetslösheten kommer att minska de närmaste åren på grund av små årskullar under det senaste sekelskiftet. Den som vinner valet i år får det mycket lättare att bekämpa arbetslösheten under valperioden.

Enligt SCB finns det så många personer i varje årsgrupp. Siffrorna avser år 2013.

               Ålder      Antal

               13        99 840

                14        97 560

                15        98 990

                16        100 560

                17        106 260

                18        114 140

                19        122 670

                20        127 690

                21        133 520

22                136 760

23                 139 220

24                 133 370

25                 131 990

26                 

Det finns således 40 000 fler 23- åringar än 16- åringar. Det är konstigt att ingen sida i valkampen har nämnt detta. Det kommer kanske att bli brist på arbetskraft i stället för arbetslöshet.

  

Kampen om välfärden har börjat.

Storföretagen och deras organisationer har i decennier målmedvetet arbetat för att omvandla den offentliga välfärden i Sverige till en vinstdriven marknad – och det har gått bra för dem. Sverige är ett land som uppvisar de flesta egenskaper som bruka krävas av en demokrati och har dessutom länge haft en stabil opinion för offentlig , icke vinstdriven välfärd. Trots detta har företagsintressena lyckats få igenom privatiseringar i internationell rekordskala.

Sent omsider har fackföreningsrörelsen börjat organisera sig för att motarbeta vinster i välfärden. Hur det skall bli avgörs i valet om ett halvår. För att bemöta kritikerna av de privata vinsterna har Vårdföretagen hyrt in en PR-firma som startat en kampanj för vad de kallar modern vård.

 Kampanjen visar också hur självförstärkande marknadsomvandlingen är. Det som för några årtionden sedan var idéer i huvudet på en grupp extrema ekonomer och ideologer bärs i dag upp av stora ekonomiska aktörer som är beredda att gå mycket långt för att försvara och utvidga sina intressen. 

Kina spås tuffa förbi USA.

Jag har under ett par års tid på grund av ombyggnad av stadsbiblioteket i Göteborg inte haft tillgång till Financial Times. Redan den första dagen jag läste tidningen fanns det en artikel av stort intresse för mig.

Artikeln ifråga var införd den 30 april 2014 och hade följande rubrik : ”China to overtake US as top economic power this year.”  USA har lett sedan man gick förbi UK 1872. Tidigare har man trott att Kina skulle gå om USA 1919. SvD refererar till FT den 3 maj 2014 med rubriken ” Kina spås tuffa förbi USA i år.”

Redan 18 mars 2011 var Kina en ledande producent av varor enligt FT med följande rubrik: ” China noses back ahead as top producer of goods.” I min artikel ” Kina världens främsta varuproducent.” finns också lite historik över världens främsta varuproducenter sedan medeltiden..500 – 1700 ledde Kina eller Indien, 1700 – 1850 Kina, 1850 – 1895 Storbritannien 1895 – 2010 USA och 2010 - ? Kina.. Enligt IHS Global Insight var Kinas varuproduktion 19,8 procent av världsproduktionen 2010 medan USA hade 19,4 procent av densamma. 1830 hade Kina 30 procent av den globala produktionen, vilken föll till 6 procent 1900 och 3 procent 1990. En fördel för USA är att den produceras av 11,5 miljoner arbetare medan det för samma produktion fordrades 100 miljoner kinesiska arbetare.

Krimhalvön ett ryskt stridsäpple i Ukraina.

I en artikel i SvD den 26 februari 2014 med rubriken ”Krimhalvön ett ryskt stridsäpple i Ukraina” skriver Örjan Berner, Sveriges ambassadör i Moskva 1989 – 94, om Krims förhållande till Ukraina och Ryssland.

Artikelns inledning har följande lydelse : ” Krim var en gång juvelen i det ryska imperiets krona, erövrat från Osmanska riket av Katarina den stora. Halvön med det strategiska läget hör i dag till Ukraina men vill helst ha en självständig ställning.”

För 60 år sedan, i februari 1954, överlämnade Nikita Chrusjtjov Krim som gåva från den ryska rådsrepubliken till den ukrainska. Berner skriver följande om bakgrunden till överlämnandet: ” Man ville hugfästa ett märkesdatum 300 år tidigare, 1654, i Perejaslav svor de ukrainska kosackernas ledare Bogdan Chmelnytskyj, lydnad till den ryske tsaren i Moskva.”

Före 1954 har Krim inte varit ukrainskt. Hade Chrusjtjov inte överlämnat Krim till Ukraina hade det inte varit ett politiskt problem i dag. Ryssar är i majoritet på Krim, väl över 60 procent av halvöns två miljoner invånare och språket som allmänt talas är ryska. I en folkomröstning i början 90-talet uttalade sig 93 procent för en suverän ”Krimrepublik”. Krim är känt som ett semesterparadis dit den ryska intelligentian vallfärdade. Tsar Nikolaj II lät bygga ett sommarresidens, Livadijapalatset, utanför Jalta. I detta tog Stalin emot Churchill och Roosevelt för att dela upp Europa efter andra världskriget. Efter kriget var Krim en kurort med sanatorier som sovjetiska arbetare befolkade.

Om Krim skrev Nobelpristagaren Solzjenitsyn 1998 följande:” Moskva borde haft modet att stödja Krimbornas  rättmätiga krav att tillhöra Ryssland. Det blodiga ingreppet i Tjetjenien grusade detta hopp om att återfå Krim.”

Berner kommer till följande slutsats : ” Den appell som Solzjenitsyn riktade till Rysslands ledare att återta Krim lär dock förklinga ohörd. Ryssland har bekräftat sitt intresse av ett stabilt Ukraina. En militär konflikt med detta land vore en katastrof också för Ryssland. Halvöns framtid får inte spelas bort med farliga äventyrligheter. Krims egna ledare har nog inget alternativ annat än att fortsatt lyda under Ukraina.”  

Det våras för världsekonomin.

I en artikel i Dagens Industri den 18 februari 2014 med rubriken Det våras för världsekonomin är lite mer optimistisk när det gäller utvecklingen av ekonomin globalt.

Jag börjar med att ange skuldsättningen som procent av BNP: ” Japan 243, Grekland 156, Italien 127, USA 106 , Euroområdet 95 , Frankrike 93 , Tyskland 80 och Sverige 38 procent av BNP. Enligt Maastristfördraget bör skuldsättningen inte överstiga 60 procent. Till och med Tyskland som anses ha en god ekonomi överskrider det uppsatta målet medan Sverige med råge underskrider målet.

I artikeln framhåller man att nivån på skulden inte har någon avgörande betydelse för tillväxten i ekonomin. Man skriver :” Det här är goda nyheter för världsekonomin. Många av de globala tungviktarna, som USA, Japan, EMU och Storbritannien har skuldkvoter som ligger oroande högt – kring eller över 90 procent av BNP. Men enligt IMF:s prognoser kommer skuldnivåerna i de här tongivande ekonomierna att stabiliseras eller till och med sjunka de närmaste fem åren. Det gäller även Japan som sticker ut med en statsskuld på över 240 procent av BNP.”

Det viktiga är att inte till varje pris hålla nere skuldnivåerna i händelse av externa störningar utan att ha en trovärdig plan för hur skuldnivån på medellång och lång sikt ska hållas i schack.

Artikeln har följande slutsats:” För den rika delen av världen betyder det att det är hög tid att ta en allvarlig funderare på hur kostnaderna kopplade till en åldrande och mer vårdkrävande befolkning ska hanteras.”

Kinas vägval hett i tillväxtländer.

I en artikel i SvD den 14 februari 2014 med rubriken ” Kinas vägval kan bli hett i tillväxtländer” redogör Louise Andrén Meiton för en intervju med Dambisa Moyo.

Artikeln har följande inledning : ” Kinas ledning är väl medveten om alla problem i landet och agerar, både på kort och lång sikt. Också USA:s och Europas politiker känner till problemen men deras fokus är mera kortsiktigt – demokratiska system har en inbyggd närsynthet. Det säger ekonomen och författaren Dambisa Moyo, som också spår att allt fler tillväxtländer kommer att vilja ta efter den kinesiska modellen.”

Enligt D. Moyo är det fel att tänka att politik och ekonomi är något statiskt. I stället bör man tänka på vilket system som är bäst under en ekonomisk utvecklingsperiod. Kinas regering försöker få 1,3 miljarder ur fattigdom och för det har statskapitalismen fungerat bra. Vi skulle vilja se en miljard kineser som köar för att få rösta. Men det tar tid att skapa demokratiska processer. Det finns demokratiska strukturer på plats på lägre nivåer i det kinesiska samhället. Essensen är att mat på bordet väger tyngre än en röstsedel.

Miljöproblemen avfärdas med att det finns fler solpaneler i Peking än någon annanstans i världen. När det gäller demokrati säger Moyo att demokrati inte utvecklas över en natt och därför kan demokratifrågan få stå tillbaka när tillväxtländer först prioriterar mat, rent vatten, minskad fattigdom och infrastruktur.

Kina kritiseras ibland för att hjälper odemokratiska ledare att behålla makten. Det är i vissa fall en riktig iakttagelse. Men kineserna tänker dock mera långsiktigt än västländerna. Kina är särskilt aktiv i Afrika där det finns många halvdemokratiska länder.