Medicinen värre än sjukdomen.

I SvD den 17 okt. 2010 har Andreas Cervenka skrivet en intressant artikel under rubriken ” Tyskland ett större problem än Kina”.

Att Kina hade ett stort handelsöverskott visste jag redan men att Tysklands överskott skulle vara större än Kinas visste jag inte. De senaste tolv månaderna uppgår Tysklands överskott till 208 miljarder dollar mot 183 miljarder dollar för Kina. Det stora exportöverskottet har åstadkommits genom en intern devalvering som bestod av låga löneökningar och sparande på budgetutgifter. Något liknande måste Grekland, Italien, Spanien, Portugal och Irland också göra om man skall få ordning på affärerna. För dessa problemländer är det omöjligt att exportera sig ur krisen. För att komma ikapp den tyska konkurrenskraften måste det till lönesänkningar i storleksordningen 20 till 30 procent.

USA:s centralbank har gått in på marknaden med nya nödlån för att hålla uppe konsumtionen vilket visar hur allvarlig situationen är. Denna manöver är så suspekt att den kräver ett extra obegripligt namn : kvantitativ lättnad. Mera pengar i omlopp förorsakar ett fall for dollarn.

Cervenka skriver:” Även om dollarraset pågått under lång tid är höstens utförslöpa ett resultat av det senaste tillskottet i finanskrisprosan : valutakrig. Eftersom en stor del av tillväxten i många länder bestått av konsumtion för lånade pengar, vilket synts som stora underskott med omvärlden, har ekonomin pyst ihop tillsammans med kreditbubblan. Hålet måste fyllas med export och ju lägre värde på den egna valutan desto lättare att kränga den på världsmarknaden.”

Ulf Sandmarks artikel ” Med de nya bankkraven ” Basel III ” ökar spekulationen” beskriver vad jag vill säga på ett utomordentligt sätt. Han skriver i underrubriken följande:” Bankreformen Basel III presenteras som en ”global grund för ett stabilare finansiellt system”. Det är käpprätt fel. I själva verket är medicinen värre än sjukdomen. Med Basel III växer kasinot.”

Den enda lösningen – att dela bankerna efter förebild från den amerikanska banklagen Glass-Steagall för att stryka bort derivatbubblan – finns inte med i Basel III.

USA:s ekonomi överraskande svag.

Den svenska ekonomin är överraskande stark. Det samma kan man inte säga om USA:s ekonomi och därmed även för världsekonomin i stort.

Jag utgår från en artikel i SvD den 15 sept. 2010 skriven av Daniel Kederstedt under rubriken ”USA:s värsta kris hittills”. I ett diagram påvisas hur tidigare kriser har utvecklats. Det gäller antalet förlorade jobb som har ökat efter varje kris. Den första jobbkrisen var 1974-75 sedan följde krisen 1981-83, 1990-93 och 2001-04. Dagens kris började 2008 och man ser ingen ände på den.

Kederstedt skriver:” Ett av skälen till krisens omfattning är att den har orsakats av ett krackelerat banksystem och stora skulder i hushållen, till skillnad mot exempelvis de två tidigare kriserna som frammanades av stora lager och en överdriven investeringsoptimism.”

2008 hade USA 6,2 procents arbetslöshet och sedan ökade den till 10,1 i oktober 2009. I augusti 2010 hade den sjunkit till 9,6

Financial Times behandlar arbetslöshetsfrågan i USA den 10 okt. 2010 i en artikel med rubriken ”Poor US jobs figures open the way for renewed stimulus from Fed”. I artikeln framhålls att den privata sektorn bara har skapat 64,000 jobb mestadels i servicesektorn och det är långt mindre än de 300,000 – 400,000 per månad som behövs för hålla stånd mot folkökningen och göra något åt 9,6 procents arbetslöshet.