Mirakel med förhinder.

I denna artikel utgår jag från två artiklar i Sydsvenskan av Per T. Ohlsson den ena från den 30 okt. 2011 med rubriken ”Europas fyra kriser” och den andra från den 6 nov. 2011 med rubriken ”Mirakel med förhinder”.

De fyra kriserna är av finansiell, realekonomisk, institutionell och politisk art. Den finansiella är allvarlig på grund av den exponering som skuldtyngda stater utsätter bankerna för. De realekonomiska problemen är främst en 10 procents arbetslöshet i eurozonen. Och de institutionella avarterna är att de trots fördragsändringar, senast Lissabonfördraget, brister det i effektivitet mellan unionens regelverk. I den fjärde dimensionen, den politiska, är när nationella intressen sätts före de gemensamma behoven.

Dessa kriser har i första hand kunnat utnyttjas av främlingsfientliga krafter. Bland dessa kan nämnas Frihetspartiet (PVV) med 15,5 procent i senaste nederländska valet, Dansk folkeparti med 12,3, Nationella fronten har en stark ställning i Frankrike, Sannfinländarna i Finland fick 19,0, Österrikiska Frihetspartiet (FPÖ) fick 17,5 procent av rösterna 2008 och ungerska Jobbik stöddes av 16,7 i förra årets val. Detta är några av de mest framträdande segrarna för krafter som rider på den främlingsfientliga vågen.

Per T. Ohlsson avslutar med ett ”worst case scenario med växande nationalism och en kollapsande euro – och i förlängningen ett kollapsande EU – skulle Europa fösas tillbaka till mellankrigstiden : protektionism, fällda gränsbommar, territoriella konflikter, cyniskt maktspel, skiftande allianser.”

I Per T. Ohlssons artikel om Kina framhåller han att Kina fram till i början av 1800-talet var världens största ekonomi. Han skriver : ” På 800-talet, när Europa var nedsänkt i medeltida mörker, började kineserna trycka böcker, 600 år före tysken Gutenberg. Kineserna var också först med pappret, krutet och kompassen. Kina, världens äldsta civilisation och statsbildning, utvecklade på ett tidigt stadium ett centraliserat styre utan motsvarighet på andra håll. En anledning var risets betydelse för ekonomin. Risodling kräver noggrannhet, jämna vattenflöden och terrasserade fält. Det blev därför nödvändigt med gemensamma lösningar, planering och underhåll.”

Ohlsson framhåller att Kina är ett totalitärt samhälle och det saknas kreativitet och innovationsklimat i detta samhälle. Men i takt med att ekonomin utvecklas och levnadsstandarden höjs så kommer kanske demokratiska drömmar att uppstå men Kina är i grunden ett auktoritärt samhälle med en rak linje från Konfucius till Mao.

Ohlsson gör följande slutsats :” Ingenstans utmed linjen från Konfucius till Mao har Kina upplevt något som motsvarar den västerländska upplysningen, det vill säga ett genombrott för idéer om mänskliga fri- och rättigheter och jämlikhet som låg bakom västvärldens fenomenala kraftutveckling – politiskt, ekonomiskt, socialt – under 200 år.”