Man säger att demokratier inte krigar mot varandra. Det är inte sant. Det mest förödande kriget under 1900-talet, det första världskriget utkämpades mellan i huvudsak demokratiska stater. Det var bara Ryssland och Osmanska Riket (Turkiet) som var rena diktaturer.
H.H Asquith var premiärminister i Storbritannien vid krigsutbrottet 1914 och var liberal liksom Lloyd George som efterträdde honom 1916. I Frankrike, Tyskland och Österrike fanns demokratiskt valda regeringar som beslutade om att deltaga i kriget. Italien hade ingått en trippelallians med Tyskland och Österrike men gick inte med i kriget och gick sedan med på ententens sida. Hade någon av de stora länderna vägrat att strida kunde kanske kriget ha undvikits. De demokratiska ledare som förordade kriget framför fred diskrediterade demokratin för lång tid framåt och förorsakade att radikala rörelser som nazism, fascism och kommunism fick ett sådant uppsving under mellankrigstiden.(1918-39)
Paul Johnson i Moderna tider skriver följande om demokraters ansvar för krig:" Det är trivialt att säga att människor för det mesta inte är hänsynslösa och grymma på grund av uttalad illvilja utan av kränkt rättskänsla. Hur mycket mer gäller inte detta konstitutionella stater, som är i besittning av en skenbart moralisk auktoritet i form av parlament och domstolar. Hur ondsint individens förstörelseförmåga än är, är den begränsad, statens däremot, hur goda avsikter den än har, är i det närmaste obegränsad."
I början av 1900-talet infördes allmän rösträtt för män i de flesta väst- och centraleuropeiska länder. Kvinnor hade ännu inte fått rösträtt. Balkan var Europas oroliga hörn med flera krig mellan länderna där. Det var naturligt att världskriget skulle börja i Bosniens huvudstad Sarajevo. Österrike hade erövrat landet från Turkiet vid 1877-78 års krig. Att demokratiskt valda regeringar i den mest utvecklade delen av världen kunde råka i krig med varandra bara för att den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand blev mördad verkar för en nutida människa helt sanslöst. Var det på grund av demokratin som kriget blev så blodigt och långvarigt? Hur kunde stora demonstrationer hållas till förmån för kriget? Vad låg bakom talet om krigets stålbad för att härda ett under fredstid förvekligat folk? Varför ville Tyskland ha flera kolonier för att få en större plats i solen?
Det kan ställas hur många frågor som helst om anledningen till första världskriget utan man får ett svar. T.ex.att man när demokratin var ung kunde göra något så dåraktigt som att huvudstupa störta sig in i ett långvarigt krig med andra demokratiska länder. Under det kalla kriget ville man bara tala om nazistiska och kommunisters förbrytelser mot mänskligheten inte de egna under första världskriget. Utan att gå till botten med det kriget kan man inte förstå vare sig Förintelsen eller Gulag. Det var likgiltigheten för människoliv som var gemensam för alla tre händelserna men det var första världskriget som startade hela utvecklingsprocessen.
Det var de demokratiska länderna som höll ut längst i kriget medan däremot diktaturen Ryssland höll ut i tre år innan man fått nog av kriget. Ryssland var i själva verket den mest förnuftiga av de krigsdeltagande länderna när man slöt en separatfred med Tyskland. Hade andra länder slutit liknande separatfreder skulle kriget ha kunnat sluta mycket tidigare än den 11 november 1918. Då hade kommunisterna härskat i Ryssland i något mer än ett år. Nu försökte den segrande ententen straffa Ryssland för att man hoppade av de demokratiska staternas krig mot varandra. Man försökte installera en antikommunistisk regering i landet genom att stödja den vita sidan. Det var tur för världen att det var en vänsterdiktatur som segrade i inbördeskriget och inte en högerdiktatur som det blev överallt i Östeuropa utom i Tjeckoslovakien. Demokraterna stod handfallna när högerdiktatorer tog makten i det ena landet efter det andra. I första hand berodde demokraternas svaghet på dessas ställningstagande för kriget och det elände som kriget förorsakade folket. Folken indelades i militarister och pacifister. De demokratiska politikerna kunde i häpnadsväckande hög grad väcka soldaternas hjältemod och offervilja. Ententens seger i kriget var dock i hög grad en phyrrusseger.(Pyrrhus, kung i Epirus omkr. 300 f. Kr. besegrade romarna 280 och 279, själv besegrad 275 vid Beneventum, från latinsk-svensk ordbok) En sådan seger till och jag är förlorad sade en gång en grekisk kung. På västfronten höll ententens trupper stånd i mer än fyra år mot Tyskland. År 1940 föll hela fronten samman efter sex veckors krig och tyskarna installerade en quislingregering i Vichy. Man fick inte ens ha Paris som huvudstad utan den tyska ockupationsmakten härskade där under fyra år.
Hur annorlunda var det inte på östfronten. Där hade Tyskland tvingat fram en fred 1918 på tyska villkor i Brest-Litovsk. Under 1918 fanns det ingen östfront bara en västfront. År 1941 när kriget mellan Sovjet och Tyskland startade fanns det ingen västfront som kunde avlasta trycket. Nu fanns det emellertid en helt annan armé och regering än den som styrde Ryssland under första världskriget och nu hängde demokratins framtid helt på röda arméns förmåga att besegra de tyska inkräktarna. Och det lyckades man med hur otroligt det än låter. I västvärldens länder har man gjort sitt yttersta att förringa röda arméns prestation. Man drar fram vad som Sovjet gjort i Baltikum och i Östeuropa precis som om man skulle dra fram Vietnamkriget varje gång USA gjort något positivt. Ville man hellre i Östeuropa bo i ett Östmark liksom Sverige kanske skulle tillhört ett Nordmark i ett av Tyskland styrt Neuropa? Sådana var Hitlers framtidsdrömmar. Att riva ner statyer på röda arméns soldater är ett helgerån mot minnet av de som räddade Europa från nazismens tyranni och därmed beredde vägen för en demokratisk värld.
Genom det oerhörda misstag som demokraterna gjorde under första världskriget blev 1900-talet ett krigiskt århundrade. Det började i Europas oroliga hörn på Balkan och kriget återupptogs efter Jugoslaviens upplösning på 1990-talet och liksom första världskriget började med skotten i Sarajevo var det åter krig i den staden.
I en artikel i DN den 17 nov. 2007 beskriver Nathan Shachar väl situationen i området. Han skriver:" I Mellanöstern lever vi fortfarande i följderna av ungturkarnas illa övertänkta protyskhet. Efterskalven från de ryska, habsburgska och osmanska imperiernas sammanbrott för nittio år sedan alstrar nästan dagligen europeiska nyheter. Vid nästa sekelskifte kommer miljoner människor att leva sitt liv i ett landskap som formas just nu, av våra synder och försummelser."
Kommer Balkan, liksom för hundra år sedan och idag vara ett oroligt hörn om hundra år? Jag hoppas inte det. Det är förhoppningsvis inlemmat i en europeisk gemenskap och oförrätterna glömda som de mellan fransmän och tyskar i dagens värld.
PS I hur hög grad Frankrike vann en Pyrrhusseger i första världskriget visar följande citat från Paul Johnsons Moderna tider. Han skriver:" Första världskriget, som fransmännen såg som ett tyskt försök att slutgiltigt förinta Frankrike som stormakt, hade på ett tragiskt sätt försvagat landet ännu mer, demografiskt sett. 1 400 000 hade stupat – 17,6 procent av armén, 10,5 procent av den aktiva manliga befolkningen. Trots att Alsace och Lorraine(Elsass-Lothringen) nu återigen tillhörde Frankrike hade landets befolkning minskat från 39,6 till 39,12 miljoner./-/ Omkring 1,1 miljoner fransmän hade förvandlats till obotliga krigsinvalider. 673 000 bönder hade fallit för de tyska vapnen, ytterligare en halv miljon sårades svårt. Tyskarna hade ockuperat tio departement med en sammanlagd befolkning på 6,5 miljoner, gjort en fjärdedel av dem till flyktingar./-/ De hade även gjort fransmän till slavarbetare i de fabriker som ingick i Ludendorffs "krigssocialism" där dödssiffran var nästan lika hög som de tio procent de nådde under andra världskriget."
I en underrubrik till en artikel i SvD den 15 nov. 2007 av Merete Mazzarella står det följande:" Krig kan beskrivas i siffror, över kostnader, stupade, skadade, "överskottskvinnor". Virginia Nicholson återger i en ny bok mänskliga historier bakom första världskrigets demografiska katastrof, som dömde över en miljon brittiska kvinnor till ofrivilligt ungkarlsliv." I artikeln står det att 700 000 brittiska soldater stupade i kriget, dubbelt så många fransmän och 1,8 miljoner tyska soldater. Det var en verklig "härdsmälta" för den manliga befolkningen i de krigförande länderna.
lördag 24 november 2007
söndag 18 november 2007
Är buddhismen en religion?
När jag läste Giten Swami Dhyans artikel " Intuition – att utveckla tillit." på Sourze för första gången upplevde jag den som ganska svårbegriplig. När jag senare läste den med större koncentration uppfattade jag den som en mycket bra artikel och var förvånad att den bara hade två kommentarer. Den hade ett släktskap med den buddhism som jag utan framgång försökt introducera på Sourze. När jag slutat skriva kommentarer om buddhismen var antalet kommentarer uppe i 22 med benäget bistånd av Inger-Sofia och Anna – Lena. Jag tackar.
Här är kommentarerna:"Yngve K
"Jag har flera gånger försökt att introducera Buddhismen på Sourze men misslyckats varje gång. Källa: National Geographic n:r 20 dec.2005. Rubrik:" Är Buddha svaret" av Perry Garfinkel.
Han skriver:" Buddhas idéer byggde inte på någon tro som andra religioner, utan på iakttagelser av verkligheten. Allt började med det han själv såg utanför palatset. Han kom fram till läran om de fyra ädla sanningarna. 1) All existens är lidande, psykiskt och fysiskt. 2)Lidandet har sitt ursprung i begäret, eller livstörsten. 3) Genom att begäret upphävs kan även lidandet upphävas. 4) Det finns ett sätt att upphäva lidandet : den ädla åttafaldiga vägen. Denna visar oss "rätt" beteende och "rätt" tankar.. Den åttafaldiga vägen är ett slags kompass som leder oss till ett liv präglat av visdom (rätt åskådning, rätt tanke), dygd(rätt tal, rätt handlande, rätt yrke) och mental disciplin(rätt strävan, rätt uppmärksamhet, rätt koncentration) En viktig del av den åttafaldiga vägen är meditation. Själva tekniken kan skilja sig åt inom olika buddhistiska riktningar - ensam eller i grupp, med ansiktet mot en vägg eller vänd mot andra mediterande, med slutna eller halvöppna ögon. I många fall börjar dock meditationen med att man fokuserar på sin andning. Det är inget mystiskt eller överjordiskt med det - ingen levitation, ingen utanför kroppen - upplevelse. Med varje in- och utandning förfinas ens medvetenhet och man blir fokuserad./-/ Med tiden kommer du att inse - ibland är denna insikt smärtsam ibland är den glädjande - vad Buddha insåg:" Vi är vad vi tänker".
Inger-Sofia
"Om livet talar vi lite.Om kärlek likaså.Om växande och smärta.Vill vi ej höra på......" olika meditationstekniker, har jag prövat,Kommit fram till, att för mig, är naturen,den naturligast,meditationsplatsen.Där möter tysnaden mig.inga yttre tankar stör.jag bara är. Det finns så många ord,för det enkla självklara-att bara vara-utan ord.k.
Inger-Sofia
God morgon yngve och Ni andra. Du är en mångfacetterad man. Förstår din vän,att det måste vara givande, att samtala,diskutera med dig.Det finns mycke du kan och funderar kring.Detta forum i sin rutform,kväver ordflödet,det är så mycke man tänker,men så svårt,att med några få ord precisera,det man menar,undrar över.Så oftast låter man bli.
Yngve K
God morgon Inger-Sofia och alla andra. Jag fick idén att lägga ut Buddhas tankar på denna artikel därför han har meditation som en viktig del av läran. Nu har buddhismen blivit en politisk kraft som det tidigare inte varit.I Wall Street Journal den 8 nov.2007 finns en två sidors reportage:" Instant karma: How Buddhism become a political - activism force."
"Med 379 miljoner buddhister i världen i dag är det den femte största religionen efter kristendom(2,1 miljarder),islam(1,3 miljarder) hinduism (870 miljoner) och traditionell kinesisk religion (405 miljoner)."
Buddha avsåg inte att hans idéer skulle bli en religion. Hans sista ord lär ha varit:" Ni skall vara er egen ljuskälla"Perry Garfinkel:" Buddhismen är inte dogmatisk(vi litar inte på auktoriteter), den bygger på erfarenher som man kan pröva med sina egna sinnen(i vår tid har vetenskapen blivit den nya guden), den hävdar att man själv - inte utifrån kommande kraft - ansvarar för sin egen lycka(vi gick i främsta ledet i självförverkligandevågen)och den betraktar sinnet både som hindret för och nyckeln till fullständig förståelse av sig själv(in kommer Freud och psykoanalysen.)
"myrboa"
"Ni skall vara er egen ljuskälla" Bra att du tog upp just dessa viktiga ord. Människorna är inte tänkta att tex vara Buddha- kopior. Hon ska bli sin egen auktoritet en dag. Alla "profeter och vise män" har påpekat/påpekar denna viktiga sanning, Buddha tex visade på den väg han gått för att bli fullt medveten/upplyst. Genom mörker och ljus gick hans väg. Tänker att det skulle vara svårt att se ljuset utan mörkret som bakgrund."
Yngve K
forts.Många européer och amerikaner lockas av de komplicerade ritualerna i tibetansk buddhism och japansk zenbuddhism medan andra föredrar den sydostasiatiska theravadabuddhismans enkelhet.Det är med utgångspunkt från denna tradition som jag praktiserar vipassana det vill säga "meditation leder till insikt."
myrboa
Oj! Oj Yngve! Vilka spännande tankar du förmedlar. Tankar som inspirerar. Nu ska hundgänget och jag själv ut i vår vackra natur. Iskristallerna glittrar i solen och återspeglar alla regnbågens färger. Vackert! Ha det gott! Anna-lena
Yngve K
Tack Anna-Lena. Så kom Buddha fram till sin väg.Garfinkel:" Under sex års tid utsatte han sig för samma försakelser som andra asketer - han fastade, iakttog tystnad och levde ensam i en grotta - tills han insåg att han inte hade hittat det han sökte. Det måste finnas en annan väg, en "medelväg" mellan ohämmad njutning och askes.Han bestämde sig för att sätta sig och meditera under ett av de tempelfikonträd som stod där på slätten längs floden Ganges tills han fann svaret.". Buddha avsåg inte att hans idéer skulle bli en religion. Faktum är att han avrådde människor från att ansluta sig till någon väg eller något råd utan att först ha prövat det./-/Vissa anser att Buddha hade rätt att buddhismen inte bör ses som en religion utan som en filosofi eller en form av psykologi...Buddhismen uppmanar oss att ifrågasätta auktoriteter och rentav utmana dem."
myrboa
Gillar Buddhas ord om att ifrågasätta auktoriteter. Som jag förstått, hade Buddha uppnått full medvetenhet,(som vi alla ska uppnå) Han visste därför att varje individ i sig själv måste upptäcka sanningen..nå ljuset, av egen kraft. Det går inte att låna andras erfarenheter. Kan inte särskilt mycket om Buddha.eller Buddismen. Har bara läst lite om hans liv. Kan förstå varför Buddha inte hade för avsikt att det skulle bildas någon religion.
myrboa
" Det är vårt motstånd mot livet som gör oss olyckliga" Lär Buddha ha sagt. myrboa" Buddhismen är genomsyrad av en anda av fri undersökning och fullständig tolerans. Den är det öppna sinnets och det medlidsamma hjärtats lära, som lyser upp och värmer hela universum med sina båda strålar, vishet och medlidande, och som sprider sitt milda ljus över varje varelse som kämpar i födelsens och dödens ocean." Narada Maha Thera ) A-L
myrboa
Kunde inte låta bli att söka på nätet. Fann dessa rader här ovan. En skön helg i livets fria flöde önskar jag dig Yngve Anna-lena. 2007-11-10 15:52
Garfinkel skriver om buddhismens fredlighet följande:" Trots detta har spridningen av buddhismem – en helt igenom fredlig process – i perioder mötts av fientlighet. I Kina började Tangdynastins kejsare Wuzong år 842 efter Kristus förfölja främmande religioner. Omkring 4600 buddhistkloster revs, ovärderliga konstverk förstördes och cirka 260 000 munkar och nunnor tvingades tillbaka till ett vanligt liv.
Historien upprepade sig, när kommunistpartiet i Kina försökte undertrycka buddhismen – mest uppenbart skedde detta i Tibet. I människorättsorganisationen International Campaign for Tibet (ICT) har mer än 6000 buddhistiska kloster och tempel i Tibet förstörts sedan 1949, och minst 500 000 tibetaner har dött till följd av fängsling, tortyr, svält och krig. I dag återvänder dock buddhismen till Kina – som en lotusblomma som tränger upp ur marken."
Som framgår av Wall Street Journal den 8 nov. 2007 är buddhismen mycket aktivare i politiska sammanhang än den var tidigare. Man kan undra vad det är i buddhismen som driver munkarna att protestera mot militärregimen. Jag skulle tro att det är den tilltagande fattigdomen med allt större svårigheter att få mat för dagen som är huvudorsaken till protesterna. Vi kommer nog att få se en mycket militantare buddhism i framtiden.
Här är kommentarerna:"Yngve K
"Jag har flera gånger försökt att introducera Buddhismen på Sourze men misslyckats varje gång. Källa: National Geographic n:r 20 dec.2005. Rubrik:" Är Buddha svaret" av Perry Garfinkel.
Han skriver:" Buddhas idéer byggde inte på någon tro som andra religioner, utan på iakttagelser av verkligheten. Allt började med det han själv såg utanför palatset. Han kom fram till läran om de fyra ädla sanningarna. 1) All existens är lidande, psykiskt och fysiskt. 2)Lidandet har sitt ursprung i begäret, eller livstörsten. 3) Genom att begäret upphävs kan även lidandet upphävas. 4) Det finns ett sätt att upphäva lidandet : den ädla åttafaldiga vägen. Denna visar oss "rätt" beteende och "rätt" tankar.. Den åttafaldiga vägen är ett slags kompass som leder oss till ett liv präglat av visdom (rätt åskådning, rätt tanke), dygd(rätt tal, rätt handlande, rätt yrke) och mental disciplin(rätt strävan, rätt uppmärksamhet, rätt koncentration) En viktig del av den åttafaldiga vägen är meditation. Själva tekniken kan skilja sig åt inom olika buddhistiska riktningar - ensam eller i grupp, med ansiktet mot en vägg eller vänd mot andra mediterande, med slutna eller halvöppna ögon. I många fall börjar dock meditationen med att man fokuserar på sin andning. Det är inget mystiskt eller överjordiskt med det - ingen levitation, ingen utanför kroppen - upplevelse. Med varje in- och utandning förfinas ens medvetenhet och man blir fokuserad./-/ Med tiden kommer du att inse - ibland är denna insikt smärtsam ibland är den glädjande - vad Buddha insåg:" Vi är vad vi tänker".
Inger-Sofia
"Om livet talar vi lite.Om kärlek likaså.Om växande och smärta.Vill vi ej höra på......" olika meditationstekniker, har jag prövat,Kommit fram till, att för mig, är naturen,den naturligast,meditationsplatsen.Där möter tysnaden mig.inga yttre tankar stör.jag bara är. Det finns så många ord,för det enkla självklara-att bara vara-utan ord.k.
Inger-Sofia
God morgon yngve och Ni andra. Du är en mångfacetterad man. Förstår din vän,att det måste vara givande, att samtala,diskutera med dig.Det finns mycke du kan och funderar kring.Detta forum i sin rutform,kväver ordflödet,det är så mycke man tänker,men så svårt,att med några få ord precisera,det man menar,undrar över.Så oftast låter man bli.
Yngve K
God morgon Inger-Sofia och alla andra. Jag fick idén att lägga ut Buddhas tankar på denna artikel därför han har meditation som en viktig del av läran. Nu har buddhismen blivit en politisk kraft som det tidigare inte varit.I Wall Street Journal den 8 nov.2007 finns en två sidors reportage:" Instant karma: How Buddhism become a political - activism force."
"Med 379 miljoner buddhister i världen i dag är det den femte största religionen efter kristendom(2,1 miljarder),islam(1,3 miljarder) hinduism (870 miljoner) och traditionell kinesisk religion (405 miljoner)."
Buddha avsåg inte att hans idéer skulle bli en religion. Hans sista ord lär ha varit:" Ni skall vara er egen ljuskälla"Perry Garfinkel:" Buddhismen är inte dogmatisk(vi litar inte på auktoriteter), den bygger på erfarenher som man kan pröva med sina egna sinnen(i vår tid har vetenskapen blivit den nya guden), den hävdar att man själv - inte utifrån kommande kraft - ansvarar för sin egen lycka(vi gick i främsta ledet i självförverkligandevågen)och den betraktar sinnet både som hindret för och nyckeln till fullständig förståelse av sig själv(in kommer Freud och psykoanalysen.)
"myrboa"
"Ni skall vara er egen ljuskälla" Bra att du tog upp just dessa viktiga ord. Människorna är inte tänkta att tex vara Buddha- kopior. Hon ska bli sin egen auktoritet en dag. Alla "profeter och vise män" har påpekat/påpekar denna viktiga sanning, Buddha tex visade på den väg han gått för att bli fullt medveten/upplyst. Genom mörker och ljus gick hans väg. Tänker att det skulle vara svårt att se ljuset utan mörkret som bakgrund."
Yngve K
forts.Många européer och amerikaner lockas av de komplicerade ritualerna i tibetansk buddhism och japansk zenbuddhism medan andra föredrar den sydostasiatiska theravadabuddhismans enkelhet.Det är med utgångspunkt från denna tradition som jag praktiserar vipassana det vill säga "meditation leder till insikt."
myrboa
Oj! Oj Yngve! Vilka spännande tankar du förmedlar. Tankar som inspirerar. Nu ska hundgänget och jag själv ut i vår vackra natur. Iskristallerna glittrar i solen och återspeglar alla regnbågens färger. Vackert! Ha det gott! Anna-lena
Yngve K
Tack Anna-Lena. Så kom Buddha fram till sin väg.Garfinkel:" Under sex års tid utsatte han sig för samma försakelser som andra asketer - han fastade, iakttog tystnad och levde ensam i en grotta - tills han insåg att han inte hade hittat det han sökte. Det måste finnas en annan väg, en "medelväg" mellan ohämmad njutning och askes.Han bestämde sig för att sätta sig och meditera under ett av de tempelfikonträd som stod där på slätten längs floden Ganges tills han fann svaret.". Buddha avsåg inte att hans idéer skulle bli en religion. Faktum är att han avrådde människor från att ansluta sig till någon väg eller något råd utan att först ha prövat det./-/Vissa anser att Buddha hade rätt att buddhismen inte bör ses som en religion utan som en filosofi eller en form av psykologi...Buddhismen uppmanar oss att ifrågasätta auktoriteter och rentav utmana dem."
myrboa
Gillar Buddhas ord om att ifrågasätta auktoriteter. Som jag förstått, hade Buddha uppnått full medvetenhet,(som vi alla ska uppnå) Han visste därför att varje individ i sig själv måste upptäcka sanningen..nå ljuset, av egen kraft. Det går inte att låna andras erfarenheter. Kan inte särskilt mycket om Buddha.eller Buddismen. Har bara läst lite om hans liv. Kan förstå varför Buddha inte hade för avsikt att det skulle bildas någon religion.
myrboa
" Det är vårt motstånd mot livet som gör oss olyckliga" Lär Buddha ha sagt. myrboa" Buddhismen är genomsyrad av en anda av fri undersökning och fullständig tolerans. Den är det öppna sinnets och det medlidsamma hjärtats lära, som lyser upp och värmer hela universum med sina båda strålar, vishet och medlidande, och som sprider sitt milda ljus över varje varelse som kämpar i födelsens och dödens ocean." Narada Maha Thera ) A-L
myrboa
Kunde inte låta bli att söka på nätet. Fann dessa rader här ovan. En skön helg i livets fria flöde önskar jag dig Yngve Anna-lena. 2007-11-10 15:52
Garfinkel skriver om buddhismens fredlighet följande:" Trots detta har spridningen av buddhismem – en helt igenom fredlig process – i perioder mötts av fientlighet. I Kina började Tangdynastins kejsare Wuzong år 842 efter Kristus förfölja främmande religioner. Omkring 4600 buddhistkloster revs, ovärderliga konstverk förstördes och cirka 260 000 munkar och nunnor tvingades tillbaka till ett vanligt liv.
Historien upprepade sig, när kommunistpartiet i Kina försökte undertrycka buddhismen – mest uppenbart skedde detta i Tibet. I människorättsorganisationen International Campaign for Tibet (ICT) har mer än 6000 buddhistiska kloster och tempel i Tibet förstörts sedan 1949, och minst 500 000 tibetaner har dött till följd av fängsling, tortyr, svält och krig. I dag återvänder dock buddhismen till Kina – som en lotusblomma som tränger upp ur marken."
Som framgår av Wall Street Journal den 8 nov. 2007 är buddhismen mycket aktivare i politiska sammanhang än den var tidigare. Man kan undra vad det är i buddhismen som driver munkarna att protestera mot militärregimen. Jag skulle tro att det är den tilltagande fattigdomen med allt större svårigheter att få mat för dagen som är huvudorsaken till protesterna. Vi kommer nog att få se en mycket militantare buddhism i framtiden.
fredag 9 november 2007
Hotar Putin världen?
Arkadij Waxberg har skrivit en artikel i SvD den 7 nov. 2007 med rubriken Rysk valrörelse i skräckens tecken". Artikeln har följande underrubrik:" Bara den obotligt naive kan tro på uppmaningarna som säger att " din röst avgör Rysslands öde". Rösten behövs – men bara för att ge ett intryck av massivt stöd för Putin, som är folkligt populär av den anledningen att han fått omvärlden att känna rädsla." Vilket skulle bevisas av Waxberg.
När jag läser artikeln kommer jag att tänka på Stefan Hedlunds profetior att Ryssland var på väg att gå under och att miljoner ryssarna kommer att fly från nöden till Västeuropa. Massflykten har uteblivit och det är snarare så att det är inflyttning till Ryssland än utvandring. Det är lika svårt att spå om framtiden nu som det var då men allting tyder på att Ryssland kan gå en ljus framtid till mötes. Det blir nog inget skräckvälde som antyds i artikeln. Hans artikel kommer mig att tänka den romerske kejsaren Vespasianus som sade följande:" Må de hata mig bara de fruktar mig." Det är väl en följd av att Ryssland under Jeltsin fick utstå hur mycket förödmjukelser som helst och nu inte behöver acceptera samma spott och spe. Man lovade att NATO inte skulle utvidgas till Östeuropa men lät genast dessa länder bli medlemmar i NATO. Man agiterade för att grannländerna skulle inta en fientlig hållning till Ryssland. Då kallades det en demokratirörelse som i Georgien t.ex. där man nu infört undantagstillstånd för att oppositionen gått ut på gatorna för att demonstrera sitt missnöje med den "demokratiska" regeringen och en oppositionell TV-station har också stängts. Så mycket var det bevänt med yttrandefriheten i landet. När Chavez stängde en TV-station i Venezuela blev det protester men jag hör inga sådana när det gäller Georgien.
Man kan verkligen tala om dubbelstandard. I Ukraina och Georgien har man demokrati men Ryssland är en diktatur. I Västeuropa vill man minska motsättningarna mellan länderna. I Östeuropa vill man öka motsättningarna mellan Ryssland och dess grannländer. Det är det gamla rysshatet som sticker upp näsan. Under Tsarens tid var det de ryska sågfilarna som man var misstänksam mot. Nu är det Putins män som man måste se upp med.
I min artikel "Putin och hans värld" på min blogg yngvekarlsson.blogspot.com har jag skrivit om några artiklar i Herald Tribune och Wall Street Journal där man tar upp Putins och Rysslands situation. En artikel med rubriken "Combustible Countries"(Endfängda stater) påstås att Rysslands minskande befolkning skulle skapa framtida problem för landet.
Waxbergs skriverier liknar Stefan Hedlunds för femton år sedan. Samma svartmålning av Rysslands framtid då som nu. Man påstår att Ryssland vill vinna respekt genom att skrämmas i stället för genom goda handlingar. I en artikel omnämns två "moderna" politiska fångar i Ryssland men man nämner inte att USA har upphört att tillämpa habeas corpus-akten och därför själva har tusentals moderna politiska fångar.
Waxberg avslutar artikeln på följande sätt.:" Ett talande bevis för Putins storhet är när mannen på gatan tillfrågas om anledningen till att han stöder Putin blir det oftast återkommande svaret:" Tack vara honom har hela världen blivit rädda för oss igen". Märk väl inte börjat respektera oss, utan bli rädda för oss! Denna relikt från Stalins tid, som vi trodde förpassats till historiens skräckkabinett av Gorbatjovs perestrojka har fått nytt liv./-/ I denna atmosfär förbereder sig landet för nästa val – i förvirring, apati och uppgivenhet som bottnar i en inre övertygelse som kan sammanfattas med orden : Jag kan ingenting påverka. Och den oreserverade tron på Putin. Putin har återskapat ett mäktigt Ryssland som skrider skräck i världen."
Den negativism som Waxberg ger uttryck för är förmodligen att hans liberala falang har lika litet inflytande på samhället som liberalerna har i USA. Den kristna höger i USA ser liberalerna som en samling omoraliska gudsförnekare som är värda största förakt. Det faktum att nyhetsprogrammen har blivit underhållning gör att folket i USA avskärmas från vad som händer i resten av världen. TV- bolagen styrs av annonsörerna på samma sätt som Putin styr rysk TV.
Herald Tribune den 9 nov. 2007 Rubrik:" Dissent and satire still alive in Russia." While the biggest puzzle over Russia´s parlamentary election i December may be simply the size of President Putin´s majority, dissent is by no mean dead./-/ But if satire or serious criticism has any effekt - beyond perhaps keeping malcontents a little happier - is not clear."
När jag läser artikeln kommer jag att tänka på Stefan Hedlunds profetior att Ryssland var på väg att gå under och att miljoner ryssarna kommer att fly från nöden till Västeuropa. Massflykten har uteblivit och det är snarare så att det är inflyttning till Ryssland än utvandring. Det är lika svårt att spå om framtiden nu som det var då men allting tyder på att Ryssland kan gå en ljus framtid till mötes. Det blir nog inget skräckvälde som antyds i artikeln. Hans artikel kommer mig att tänka den romerske kejsaren Vespasianus som sade följande:" Må de hata mig bara de fruktar mig." Det är väl en följd av att Ryssland under Jeltsin fick utstå hur mycket förödmjukelser som helst och nu inte behöver acceptera samma spott och spe. Man lovade att NATO inte skulle utvidgas till Östeuropa men lät genast dessa länder bli medlemmar i NATO. Man agiterade för att grannländerna skulle inta en fientlig hållning till Ryssland. Då kallades det en demokratirörelse som i Georgien t.ex. där man nu infört undantagstillstånd för att oppositionen gått ut på gatorna för att demonstrera sitt missnöje med den "demokratiska" regeringen och en oppositionell TV-station har också stängts. Så mycket var det bevänt med yttrandefriheten i landet. När Chavez stängde en TV-station i Venezuela blev det protester men jag hör inga sådana när det gäller Georgien.
Man kan verkligen tala om dubbelstandard. I Ukraina och Georgien har man demokrati men Ryssland är en diktatur. I Västeuropa vill man minska motsättningarna mellan länderna. I Östeuropa vill man öka motsättningarna mellan Ryssland och dess grannländer. Det är det gamla rysshatet som sticker upp näsan. Under Tsarens tid var det de ryska sågfilarna som man var misstänksam mot. Nu är det Putins män som man måste se upp med.
I min artikel "Putin och hans värld" på min blogg yngvekarlsson.blogspot.com har jag skrivit om några artiklar i Herald Tribune och Wall Street Journal där man tar upp Putins och Rysslands situation. En artikel med rubriken "Combustible Countries"(Endfängda stater) påstås att Rysslands minskande befolkning skulle skapa framtida problem för landet.
Waxbergs skriverier liknar Stefan Hedlunds för femton år sedan. Samma svartmålning av Rysslands framtid då som nu. Man påstår att Ryssland vill vinna respekt genom att skrämmas i stället för genom goda handlingar. I en artikel omnämns två "moderna" politiska fångar i Ryssland men man nämner inte att USA har upphört att tillämpa habeas corpus-akten och därför själva har tusentals moderna politiska fångar.
Waxberg avslutar artikeln på följande sätt.:" Ett talande bevis för Putins storhet är när mannen på gatan tillfrågas om anledningen till att han stöder Putin blir det oftast återkommande svaret:" Tack vara honom har hela världen blivit rädda för oss igen". Märk väl inte börjat respektera oss, utan bli rädda för oss! Denna relikt från Stalins tid, som vi trodde förpassats till historiens skräckkabinett av Gorbatjovs perestrojka har fått nytt liv./-/ I denna atmosfär förbereder sig landet för nästa val – i förvirring, apati och uppgivenhet som bottnar i en inre övertygelse som kan sammanfattas med orden : Jag kan ingenting påverka. Och den oreserverade tron på Putin. Putin har återskapat ett mäktigt Ryssland som skrider skräck i världen."
Den negativism som Waxberg ger uttryck för är förmodligen att hans liberala falang har lika litet inflytande på samhället som liberalerna har i USA. Den kristna höger i USA ser liberalerna som en samling omoraliska gudsförnekare som är värda största förakt. Det faktum att nyhetsprogrammen har blivit underhållning gör att folket i USA avskärmas från vad som händer i resten av världen. TV- bolagen styrs av annonsörerna på samma sätt som Putin styr rysk TV.
Herald Tribune den 9 nov. 2007 Rubrik:" Dissent and satire still alive in Russia." While the biggest puzzle over Russia´s parlamentary election i December may be simply the size of President Putin´s majority, dissent is by no mean dead./-/ But if satire or serious criticism has any effekt - beyond perhaps keeping malcontents a little happier - is not clear."
torsdag 1 november 2007
Putin och hans värld.
Jag såg två program om Putin i TV. Janne B och jag utbytte följande kommentarer:" Janne B. Yngve/ I kväll har jag tittat en timme på ett program om Putin. Jag gissar att det går i repris i veckan. Absolut ngt för dig..
Yngve K." Janne jag såg större delen av programmet om Putin. Man behandlade inte Tjetjenien på samma sätt som jag upplevde det. Jag upplevde att det var tjetjenerna som anföll Dagestan och således startade kriget. Nu påstår man att det var FSB som sprängde hus och skyllde på tjetjenerna och sedan startade kriget. Jag kan inte tänka mig att FSB dödade oskyldiga ryssar på det sättet."
Janne B. " Det var så många chockerande uppgifter om Putin som person att det tar tid att smälta. Likaså olika händelseförlopp./ Tänk att han som 16 år gick och sökte jobb på KGB trots att det vid denna tid uppenbarades att KGB varit Stalins mördarband. Han fick tips om vad han skulle studera osv i väntan på att bli antagen – efter ca 4 år."
Janne B. " Bilderna hur han går efter en flera hundra meter röd matta är ju klassiska. Den gamla lärarinnan var underbar. Hade han någon fru??? Del två på måndag.!"
I dagens Herald Tribune(31 okt. 2007) finns en artikel skriven av Sophia Kishkovsky som behandlar en minnesceremoni över de av Stalin avrättade år 1937 för 70 år sedan. Den förre KGB-övestelöjtnanten Putin höll följande tal:" De som avrättades, sändes till läger, blev skjutna och torterades kan räknas i tusentals och miljoner människor. Dessutom hade dessa sina egna åsikter. Detta var människor som inte var rädda att ge sina åsikter till känna. De var de mest kapabla personerna. De var nationens stolthet. Och naturligtvis över många år, liksom i dag kommer vi fortfarande ihåg denna tragedi. Vi behöver göra en hel del för att försäkra oss om att detta aldrig göms bort."
Längre ned i artikeln står det följande:" Rättsaktivister och oppositionspolitiker samlades senare för att bringa uppmärksamhet för de som de betraktar som moderna ryska politiska fångar, inkluderande Mikhail Khodorkovsky, den fängslade oljemagnaten, som utmanade Kreml, och Mikhail Trepashkin, en före detta KGB-agent som fängslades för att ha röjt statshemligheter efter att ha arbetat med liberala lagstiftare som misstänkte att hemliga polisen varit inblandad i en serie lägenhetssprängningar i Moskva och södra Ryssland som startade det andra Tjetjenienkriget år 1999 och hjälpte Putin att komma till makten."
Som jag uppfattade programmen var att man letat upp allt negativt man kunde hitta om Putin och att man inte hade funnit en enda positiv sak om hans personlighet. Han framställs som känslolös och kall som utmanövrerar alla som kommer i hans väg. Man vill nog få det till att han liknar Stalin under 1920- och 30-talen när denne stödde än den ena än den andra falangen i partiet tills han stod som segrare och envåldshärskare.
Att tillhöra KGB var säkert ett spännande arbete med möjligheter att åka utomlands. De tänkte inte på vad Stalin hade gjort på 1930-talet,.lika lite som amerikaner tänker på solkiga saker i USA:s förflutna som t.ex. slaveriet. De ville vara stolta över sin historia liksom amerikanarna är stolta över sin.
När jag såg den tyska filmen Undergången tänkte jag att utan röda armén hade Europa inte kunnat befrias. Man kämpade själva hela vägen till Berlin och skulle man inte ha rätt att vara stolt över det? Och det var inte bara ryssar som kämpade och dog. Också folk från Centralasien som var muslimer deltog i Europas befrielse. Det gömmer man ofta bort. I stället talar man i förklenande ordalag om mongoler och kirgiser som lägre stående varelser. De var kanske bönder som varken kunde läsa eller skriva men de kunde slåss.
I Wall Street Journal den 30 okt. 2007 finns en artikel med rubriken Combustible Countries (Eldfängda stater). Artikelns författare Alexandros Petersen skriver:" Förbränning sker när ett bränsle kombineras med syre, vanligen vid hög temperatur, framkallar värme. Medan US utrikespolitik har fokuserat på s.k." failed states" borde man i stället ha koncentrerat sig på de länder som har den rätta kombinationen av hög-temperatur- ingredienter som inte bara imploderar utan förbränns.(combust)"
Som eldfängda länder framställs Libanon och Pakistan." Den tredje eldfängda staten" skriver han" kan i förstone synas förvånande men den utgör det främsta hotet mot US strategiska intressen på lång sikt. Enligt konventionella bedömningar har Vladimir Putins växande auktoritära grepp skapat stabilitet och välstånd – därav hans skyhöga popularitetssiffror – trots att stora delar av ekonomin är nationaliserad och oppositionen och media krossade. Denna utveckling skapar en stabil utveckling med stort självförtroende på kort sikt. Men de är också ett tecken på underliggande eldfängdhet(combustibility)
Mer än något annat land i världen hotas Ryssland av en demografisk kris. Den ryska befolkningen minskar varje år med en miljon invånare. Under tiden ökar den muslimska befolkningen i Ryssland genom invandring från Kaukasus, Centralasien och Mellersta Östern och genom höga födelsetal. Svaret har blivit rasistisk nationalism som ibland uppmuntras av staten."
Slutsatsen blir:" The Bush administration´s wariness of failed states is justified, but combustible countries that could destabilize entire regions through their instability should be the priority."
Hur det blir står skrivet i stjärnorna. Den som lever får se.
PS På annan plats i WSJ står det om Moskva följande:" Downside: Anti-Americanism is in fashion; attacks against nonwhites are a disturbing problem. There have been 21 racist killings and 111 racist assaults i Moscow so far this year.
Upside: Russia levies a flat 13 % tax on expatriats´worldwide income, one of the lowest non-tax-haven rates in the world. Plus, Moskow is very cosmopolitan, with a huge varity of restaurants, nightclubs and world-class museums."
Yngve K." Janne jag såg större delen av programmet om Putin. Man behandlade inte Tjetjenien på samma sätt som jag upplevde det. Jag upplevde att det var tjetjenerna som anföll Dagestan och således startade kriget. Nu påstår man att det var FSB som sprängde hus och skyllde på tjetjenerna och sedan startade kriget. Jag kan inte tänka mig att FSB dödade oskyldiga ryssar på det sättet."
Janne B. " Det var så många chockerande uppgifter om Putin som person att det tar tid att smälta. Likaså olika händelseförlopp./ Tänk att han som 16 år gick och sökte jobb på KGB trots att det vid denna tid uppenbarades att KGB varit Stalins mördarband. Han fick tips om vad han skulle studera osv i väntan på att bli antagen – efter ca 4 år."
Janne B. " Bilderna hur han går efter en flera hundra meter röd matta är ju klassiska. Den gamla lärarinnan var underbar. Hade han någon fru??? Del två på måndag.!"
I dagens Herald Tribune(31 okt. 2007) finns en artikel skriven av Sophia Kishkovsky som behandlar en minnesceremoni över de av Stalin avrättade år 1937 för 70 år sedan. Den förre KGB-övestelöjtnanten Putin höll följande tal:" De som avrättades, sändes till läger, blev skjutna och torterades kan räknas i tusentals och miljoner människor. Dessutom hade dessa sina egna åsikter. Detta var människor som inte var rädda att ge sina åsikter till känna. De var de mest kapabla personerna. De var nationens stolthet. Och naturligtvis över många år, liksom i dag kommer vi fortfarande ihåg denna tragedi. Vi behöver göra en hel del för att försäkra oss om att detta aldrig göms bort."
Längre ned i artikeln står det följande:" Rättsaktivister och oppositionspolitiker samlades senare för att bringa uppmärksamhet för de som de betraktar som moderna ryska politiska fångar, inkluderande Mikhail Khodorkovsky, den fängslade oljemagnaten, som utmanade Kreml, och Mikhail Trepashkin, en före detta KGB-agent som fängslades för att ha röjt statshemligheter efter att ha arbetat med liberala lagstiftare som misstänkte att hemliga polisen varit inblandad i en serie lägenhetssprängningar i Moskva och södra Ryssland som startade det andra Tjetjenienkriget år 1999 och hjälpte Putin att komma till makten."
Som jag uppfattade programmen var att man letat upp allt negativt man kunde hitta om Putin och att man inte hade funnit en enda positiv sak om hans personlighet. Han framställs som känslolös och kall som utmanövrerar alla som kommer i hans väg. Man vill nog få det till att han liknar Stalin under 1920- och 30-talen när denne stödde än den ena än den andra falangen i partiet tills han stod som segrare och envåldshärskare.
Att tillhöra KGB var säkert ett spännande arbete med möjligheter att åka utomlands. De tänkte inte på vad Stalin hade gjort på 1930-talet,.lika lite som amerikaner tänker på solkiga saker i USA:s förflutna som t.ex. slaveriet. De ville vara stolta över sin historia liksom amerikanarna är stolta över sin.
När jag såg den tyska filmen Undergången tänkte jag att utan röda armén hade Europa inte kunnat befrias. Man kämpade själva hela vägen till Berlin och skulle man inte ha rätt att vara stolt över det? Och det var inte bara ryssar som kämpade och dog. Också folk från Centralasien som var muslimer deltog i Europas befrielse. Det gömmer man ofta bort. I stället talar man i förklenande ordalag om mongoler och kirgiser som lägre stående varelser. De var kanske bönder som varken kunde läsa eller skriva men de kunde slåss.
I Wall Street Journal den 30 okt. 2007 finns en artikel med rubriken Combustible Countries (Eldfängda stater). Artikelns författare Alexandros Petersen skriver:" Förbränning sker när ett bränsle kombineras med syre, vanligen vid hög temperatur, framkallar värme. Medan US utrikespolitik har fokuserat på s.k." failed states" borde man i stället ha koncentrerat sig på de länder som har den rätta kombinationen av hög-temperatur- ingredienter som inte bara imploderar utan förbränns.(combust)"
Som eldfängda länder framställs Libanon och Pakistan." Den tredje eldfängda staten" skriver han" kan i förstone synas förvånande men den utgör det främsta hotet mot US strategiska intressen på lång sikt. Enligt konventionella bedömningar har Vladimir Putins växande auktoritära grepp skapat stabilitet och välstånd – därav hans skyhöga popularitetssiffror – trots att stora delar av ekonomin är nationaliserad och oppositionen och media krossade. Denna utveckling skapar en stabil utveckling med stort självförtroende på kort sikt. Men de är också ett tecken på underliggande eldfängdhet(combustibility)
Mer än något annat land i världen hotas Ryssland av en demografisk kris. Den ryska befolkningen minskar varje år med en miljon invånare. Under tiden ökar den muslimska befolkningen i Ryssland genom invandring från Kaukasus, Centralasien och Mellersta Östern och genom höga födelsetal. Svaret har blivit rasistisk nationalism som ibland uppmuntras av staten."
Slutsatsen blir:" The Bush administration´s wariness of failed states is justified, but combustible countries that could destabilize entire regions through their instability should be the priority."
Hur det blir står skrivet i stjärnorna. Den som lever får se.
PS På annan plats i WSJ står det om Moskva följande:" Downside: Anti-Americanism is in fashion; attacks against nonwhites are a disturbing problem. There have been 21 racist killings and 111 racist assaults i Moscow so far this year.
Upside: Russia levies a flat 13 % tax on expatriats´worldwide income, one of the lowest non-tax-haven rates in the world. Plus, Moskow is very cosmopolitan, with a huge varity of restaurants, nightclubs and world-class museums."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
