Kan judar bli fascister? del 2

Göran Rosenberg har tagit upp spörsmålet med om de kristna borde ha behållit gamla testamentet i en artikel i DN den 27 okt. 2009 med rubriken Vad göra med judarna? Där påtalar han att om gamla testamentet är sant kan inte nya testamentet vara det. En sekt, nämligen mankéerna, hade tagit bort gamla testamentet och kyrkofadern Augustinus var i sin ungdom mot att innefatta den judiska delen av bibeln som en del av kristendomens urkunder. Rosenberg frågar sig om det inte varit bättre om judarna hade fått behålla sin bibel och sina profeter för sig själva. Frågan är då vad det blivit av kristendomen. Jag rekommenderar också läsning av min artikel Judarnas situation i Palestina (Sourze Yngve Karlsson sidan 12)

Rosenberg skriver i artikeln om judarna följande:” Att kristendomen började som en judisk sekt är obestridligt. Jesus var jude, liksom hans lärjungar, liksom hans främsta apostel Paulus. Jesu sista måltid var en judisk påskmåltid. Paulus predikade i judiska synagogor skrev brev till judiska församlingar, upprätthöll den judiska lagen och var övertygad att Jesus Kristus var fullbordandet av judiska profetior.

Att operera bort det judiska arvet ur kristendomen förutsätter följaktligen en massaker på kristendomens urkunder censureringen och revideringen av Nya Testamentet, annulleringen av Gamla Testamentet och ogiltigförklaringen av judiska berättelser som en gång gav poetisk kraft och messiansk innebörd åt Kristusgestalten”

På ett annat ställe heter det.:” Om den kristna berättelsen är sann måste den judiska berättelsen också vara det eftersom den Gud som uppenbarar Lagen för Moses är samma Gud som föder Kristus till världen. Det måste följaktligen finnas en gudomlig mening med judarnas Lag , ja även judarnas sätt att uppfylla Lagen.”

Det som förvånar mig att det inte blivit någon debatt om de slutsatser som Rosenberg kommer fram till i boken Det förlorade landet eller i artikeln Vad göra med judarna? Hur kan man diskutera Israels och Palestinas framtida utveckling utan att kunna dess historia.

Tidigare premiärministern Shimon Peres ironiserar i sin bok The New Middle East över bosättarnas term för de ockuperade områdena Jesha, på en gång det hebreiska namnet för frälsning och akronymen för Judéen, Samarien och Gaza. Han polemiserar mot föreställningen att Israel är predestinerat att leva i militär, politisk och religiös konflikt med sin omgivning. Militär ockupation av ett annat folk står i direkt motsättning till de demokratiska värden som stadfästs i staten Israels självständighetsförklaring, och fördärvar statens institutioner och invånare.

Nu står motsättningen mellan Israels nuvarande president Peres och nuvarande premiärministern Netanyahu om vägvalet för ett framtida Israel. Av områdena som ingår i ”Jesha” är Gaza utrymt och nu återstår att hejda bosättningarna och utrymma bosättningar på Västbanken. Frågan är om Netanyahu kan övertalas att gå med på en reträtt och en annan fråga är om Hamas kommer att överta presidentposten efter Abbas som inte vill omväljas. Frågan är om president Obama kan pressa Netanyahu till eftergifter när det gäller bosättningarna. Hittills har de fortsatt oberoende om det har varit vänster- eller högerregimer vid makten.