Kan Kina rädda världsekonomin.

I en artikel i SvD den 24 april 2011 med rubriken ”Skakig livflotte för världsekonomin” har Andreas Cervenka beskrivit ekonomernas nuvarande ståndpunkt om världsekonomin. Underrubriken har följande lydelse :” Galen fastighetsbubbla, låneboom och banker fulla av jäsande problemlån. Nej, det är inte en beskrivning av USA 2007 utan av det land som skall rädda världens tillväxt.”

Ovanstående citat täcker i stor utsträckning de framtidsproblem som världen står inför. Det är ett Kina som har samma problem som USA hade under krisen 2007 och som man hoppas skall rädda världen från en förestående krasch. Kina är USA:s största fordringsägare med 1150 miljarder dollar placerade i amerikanska statspapper. En sak som kan rädda världen från en krasch är att kinesiska staten har 3000 miljarder dollar i en valutareserv, pengar som kan rädda sjuka banker. Kina illustrerar den kluvna bilden av den globala ekonomin, med snabbväxande utvecklingsmarknader och tröga industriländer.

Finansmannen George Soros behandlar liknande frågor i en artikel i Sydsvenskan den 24 mars 2011 under rubriken ”Splittring hotar EU”. Soros skriver :”När euron introducerades förväntades det att den skulle skapa konvergens mellan ekonomierna i euroområdet. I stället blev det tvärtom. Det har lett till ökade klyftor. Den europeiska centralbanken, ECB, behandlade alla euroländernas statsskulder som riskfria och accepterade deras statsobligationer på lika villkor. Det fick bankerna, som var skyldiga att inneha riskfria tillgångar, att köpa på sig svaga länders statsskuld.”

Detta sänkte räntorna och blåste upp fastighetsbubblor i PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) samtidigt som Tyskland måste dra åt svångremmen på grund av kostnaderna för återföreningen. Detta skapade i sin tur skillnader i konkurrenskraft och en bankkris i tyska banker. Det var på grund av åtgärder som Tyskland drivit fram för att skydda bankerna som de mest skuldsatta länderna tvingas bära hela bördan av anpassningen. Tyskland driver fram dessa åtgärder på grund av internt politiskt tryck, men den tyska allmänheten har inte fått veta hela sanningen.

Soros har kommit fram till följande slutsats :” Den här gången kommer risken för ett Europa som går två olika hastigheter att underminera den politiska sammanhållningen och därigenom minska förmågan att, när det behövs, agera samfällt.”

Tigertrend utmanar curlingideal.

När jag läste SvD den 4 april 2011 uppmärksammade jag särskilt en artikel skriven av David Brook med rubriken ”Tigertrend utmanar curlingideal”. Artikeln hade följande underrubrik :” En amerikansk-kinesisk tigermamma satte tänderna i västvärldens curlingföräldrar när hon skrev att barn bör drillas hårt enligt kinesisk modell. Så har hon behandlat sina barn. Debatten därefter blev hetsig och skymde delvis de försonande nyanserna.” Kinesiskamerikanskan Amy Chua har vänt uppochner på den amerikanska skoldebatten genom sitt påstående att kinesiska mammor är överlägsna amerikanska mammor när det gäller skolresultat. Amy Chua är juridikprofessor vid Yale, tvåbarnsmamma och av kinesisk härkomst. Barnen som nu är 18 respektive 15 år gamla tvingades att satsa allt på skolan och avkrävdes toppbetyg av sin mamma. Yngsta dottern Lulu gjorde uppror och mamman måste lägga om uppfostran av henne. Det var då hon skrev boken Battle Hymn of the Tiger Mother. Rubriken löd : Därför är kinesiska mammor överlägsna. Boken blev en storsäljare och låg som högst på andra plats på New York Times bästsäljarlista. Äldsta dottern Sophia skrev ett öppet brev till New York Post där hon tog sin mamma i försvar. Hon skrev : ” Jag medger att ha dig som mamma har inte varit någon dans på rosor. Jag önskar att jag hade fått leka med mina kompisar och sluppit somliga pianoläger. Men nu när jag är 18 och redo att lämna tigerlyan är jag glad att du och pappa uppfostrade mig så som ni gjorde.”

Millennium väntas dra in miljarder.

Sedan min förra artikel Det svenska deckarundret har jag ägnat en hel del tid åt deckare. Jag fick en tankeställare när kommentarerna till artikeln kom in på Sourze och den utvisade att även högt bildare personer utöver finkulturen också läste deckare. Jag läser tyvärr sakta. Jag behövde flera dagar på att läsa Män som hatar kvinnor medan Sunny läste tre deckare på en natt. SvD den 4 april 2011 behandlar de ekonomiska följderna av det svenska deckarundret under rubriken ”Millennium väntas dra in miljarder”. Underrubriken har följande lydelse:” Stockholmsregionen cashar in stort på effekterna av Stieg Larssons Millenniumtrilogi. En ny rapport visar att exponeringsvärdet av regionen i filmerna uppskattas till 960 miljoner kronor. Om tre år väntas värdet ha stigit till det dubbla.” Enligt artikelförfattaren Negra Efendic skulle marknadsföringsvärdet för Millennium-effekten bli nära en miljard kronor. Anders Ekegren, ordförande i filmregion Stockholm-Mälardalen, säger följande:” Det är nog få som kommer hit bara för trilogins skull. Men när valet står mellan Stockholm, Berlin eller Köpenhamn kanske man hellre väljer Stockholm för att man läst böckerna eller sett filmen.” Min största behållning av att ha läst min första deckare är Lisbet Salander. Hon klarar av det mesta som kommer i hennes väg trots sin svåra uppväxttid. Hon var satt under förmyndare men när denne förgick sig på henne straffade hon honom å det grövsta. De största bovarna Martin Vanger och Wennerström dog vanärade.