Millennium väntas dra in miljarder.

Sedan min förra artikel Det svenska deckarundret har jag ägnat en hel del tid åt deckare. Jag fick en tankeställare när kommentarerna till artikeln kom in på Sourze och den utvisade att även högt bildare personer utöver finkulturen också läste deckare. Jag läser tyvärr sakta. Jag behövde flera dagar på att läsa Män som hatar kvinnor medan Sunny läste tre deckare på en natt. SvD den 4 april 2011 behandlar de ekonomiska följderna av det svenska deckarundret under rubriken ”Millennium väntas dra in miljarder”. Underrubriken har följande lydelse:” Stockholmsregionen cashar in stort på effekterna av Stieg Larssons Millenniumtrilogi. En ny rapport visar att exponeringsvärdet av regionen i filmerna uppskattas till 960 miljoner kronor. Om tre år väntas värdet ha stigit till det dubbla.” Enligt artikelförfattaren Negra Efendic skulle marknadsföringsvärdet för Millennium-effekten bli nära en miljard kronor. Anders Ekegren, ordförande i filmregion Stockholm-Mälardalen, säger följande:” Det är nog få som kommer hit bara för trilogins skull. Men när valet står mellan Stockholm, Berlin eller Köpenhamn kanske man hellre väljer Stockholm för att man läst böckerna eller sett filmen.” Min största behållning av att ha läst min första deckare är Lisbet Salander. Hon klarar av det mesta som kommer i hennes väg trots sin svåra uppväxttid. Hon var satt under förmyndare men när denne förgick sig på henne straffade hon honom å det grövsta. De största bovarna Martin Vanger och Wennerström dog vanärade.