USA och medelklassen.

I en kommentar till min artikel "Vänstern och framtiden" skriver CMO följande.:" Det kommer kanske som en överraskning för många men skatteskalan i USA är betydligt mer progressiv i USA än i Sverige. I USA är det övre medelklassen och de välbärgade som betalar för statsutgifterna. I Sverige däremot är det den stora massan som står för fiolerna./-/ Medelklassen har gynnats mycket mer av skattesänkningarna än de rika, vars andel av skattebördan har ökat."
Så långt CMO och nu går jag vidare till Clintons arbetsmarknadsminister Robert Reich som i en artikel i FT den 30 jan. 2008 under rubriken:" America´s middle classes are no longer coping." beskriver medelklassens situation i USA. Bush och presidentkandidaterna utlovar skattesänkningar för medelklassen och satsningar på infrastrukturen. Dessa åtgärder kommer, enligt Reich, inte att hjälpa mot den underliggande ängslan som finns hos väljarna. Vidare har " medelklassfamiljerna uttömt sina möjligheter att klara median(medel) löner som nästan inte är högre än 1970 års nivå justerat för inflation. Mäns löner är t.o.m. lägre än de var då och en ung man i trettioårsåldern har 12 procent lägre lön än motsvarande person för tre decennier sedan. Medelklasslivsstil har däremot blomstrat trots att medianinkomsterna knappast har ökat."( That is ending and Americans are beginning to feel the consequences.)
Den första "coping mechanism" var att kvinnorna gick ut på arbetsmarknaden. Procentandelen amerikanska mödrar med barn i skolåldern har fördubblats sedan 1970 från 38 procent till nästan 70 procent.(Some parents are now even doing 24-hour shifts, one on child duty while the other works.. These families are known as Dins: double income, no sex.)
Sedan kom en andra "coping mechanism". När familjerna inte kunde paddla hårdare paddlade de längre. En typisk amerikansk familj arbetar nu fjorton dagar längre om året än den gjorde för 30 år sedan och det är 350 timmar mer än genomsnittseuropéen.
En senare "coping mechanism" den med "easy money" kan inte längre hjälpa USA:s medelklass. Nästan alla pengar som tjänats på globaliseringen har gått till " a small number of people at the very top." Reich förordar en politik som ökar lönerna genom progressivare skatter, bättre skolor för låginkomstfamiljer och bättre tillgång till högre utbildning.
I en insändare i FT den 31 jan. 2008 med rubriken:" US middle class will have to adjust." förklarar Anandh Haridh att den amerikanska medelklassen har en mycket högre levnadsstandard än medelklassen i andra länder. Han frågar sig om den enligt hans mening onaturligt höga levnadsstandarden i USA är rättmätig. Han skriver:" De rika har det bra över hela världen. De fattiga lider över hela världen. Undantaget var den amerikanska medelklassen som såg ut att njuta av en fantastisk levnadsstandard som resten av världens medelklass avundas dem."
Hans slutsats är följande." The American middle class does have a choice – lower its standard of living to a more relistic level that is in line with middle classes around the world, which frankly is not that bad once you get used to it."( Den amerikanska medelklassen har ett val – sänk levnadsstandarden till en mera realistisk nivå i linje med medelklassen runt om i världen, vilket inte är så illa när du väl har vant dig vid det.)
I en artikel i BusinessWeek den 28 jan. 2008 av Michael Mandel med rubriken "What could stave off a recession?" behandlas skolans och sjukvårdens stora betydelse för jobbtillväxten i USA. Skolan och sjukvården har där 28 miljoner anställda vilket är 20 procent av arbetstillfällena. Den 3,5 miljarder dollar jobbmaskinen inom skola och sjukvård skapade 640 000 nya jobb förra året. Dessa områden har stått för 63 procent av jobbtillväxten sedan senaste "business cycle peak in March 2001" och har tillsammans skapat 3,7 miljoner arbetstillfällen. "Leisure and hospitality industries" har under samma tid skapat bara1,7 milj. arbetsplatser.
Slutsatsen i artikeln är att Bushs skattesänkningar inte är det bästa sättet att stimulera ekonomin. Mandel skriver:" Or policymakers can do something different: boost outlays on education and health. Remember that in the 1930s John Maynard Keynes forcefully advocated the idea that gouvernment spending could bolster the economy in a dawnturn./-/ If so, Keynes could be back - coming to the schools and hospitals near you."( Eller politiker kan göra annorlunda: öka utläggen till sjukhus och skolor. Kom ihåg att J. M. Keynes på 1930-talet kraftigt förordade att regeringen spenderade mera pengar vid en nedgång i ekonomin./-/ I så fall kan Keynes komma tillbaka till dig till sjukhus och skolor i din omgivning.)