Mitt intresse för Rom väcktes när jag studerade latin i Lund. Jag fascinerades av Roms historia. Västra Rom bevarades i ungefär tusen och östra Rom ett och ett halvt årtusende tills turkarna erövrade huvudstaden Konstantinopel 1453.
Romarriket är undervärderat i förhållande till nutiden. I själva verket var det riket högt utvecklat särskilt i förhållande till efterföljande medeltiden. Inte ens 16- och 1700-talets människor förstod sig på antiken. När det gäller transportväsendet överträffades det romerska vägnätet av järnvägarna först på 1800-talet. Genom användningen av cement vid byggandet av hus och broar finns de bevarade än i dag. Ett exempel är Colosseum som enligt Bonniers stora lexikon "invigdes 80 e. Kr och beräknas ha rymt 50 000 åskådare. Som skydd mot sol och regn kunde väldiga segel spännas ut över hela åskådarrummet." Det var ingen dålig prestation av ett folk som nutidens människor ser ner på som underutvecklat.
Att jag intresserade mig för romarna hade också sin orsak i att romarnas poesi var högt utvecklad. Jag har skrivit om Catullus dikter som imponerade på mig.
tisdag 24 februari 2009
onsdag 18 februari 2009
Tankar om ett liv.
Jag vid fyllda 72 och snart 73 inser jag att jag nalkas slutet av min levnad. Jag inser först nu vilken dåre jag varit som samlat på så mycket böcker, tidningar och papper. Jag har en tendens att gå till överdrift och det har jag nog fått i arv från min far.
Åren från 2002 tills nu har varit de viktigaste i mitt liv. Då har jag skrivit på Sourze och på min blogg där jag tecknat ned det jag kommit fram till under mitt liv. När jag var som mest aktiv skrev jag en artikel i veckan och det var inte svårt att hitta ämnen att skriva om.
Jag är glad att framtida generationer kan ta del i de slutsatser som jag kommit fram till på basis av mina livserfarenheter i slutet av 1900-talet. Jag vet inte mycket om min släkts tankar eftersom de nästan alla var bönder och de skrev inte ner vad de kommit fram till. Nu är bondesamhället historia. Jag har berättat om bondelivets glädjeämnen och vedermödor.
Jag överlämnar detta aktstycke till min blogg för en framtida generation.
Åren från 2002 tills nu har varit de viktigaste i mitt liv. Då har jag skrivit på Sourze och på min blogg där jag tecknat ned det jag kommit fram till under mitt liv. När jag var som mest aktiv skrev jag en artikel i veckan och det var inte svårt att hitta ämnen att skriva om.
Jag är glad att framtida generationer kan ta del i de slutsatser som jag kommit fram till på basis av mina livserfarenheter i slutet av 1900-talet. Jag vet inte mycket om min släkts tankar eftersom de nästan alla var bönder och de skrev inte ner vad de kommit fram till. Nu är bondesamhället historia. Jag har berättat om bondelivets glädjeämnen och vedermödor.
Jag överlämnar detta aktstycke till min blogg för en framtida generation.
lördag 14 februari 2009
Frihandel eller protektionism del 6.
I en artikel i SvD den 13 febr. 2009 under rubriken "1873 års kris satte världen i gungning" skriver Waldemar Ingdahl en hel del om frihandel och protektionism. Jag har behandlat denna fråga i artikelserien "Frihandel eller protektionism"
Under 1860-talet infördes frihandel i en rad länder framförallt Storbritannien och Frankrike. 1873 års kris hade sitt ursprung från att kreditinstituten beviljade lån till obemedlade på samma sätt som hände i USA i början av 2000-talet.Lindahl skriver:" Det var operahusens, winervalsernas, boulevardernas och de magnifika byggprojektens tid. Europa hade börjat taga tillväxten för givet." Då kom den stora kraschen.
Lindahl skriver vidare:" Staterna försökte möta krisen genom att bryta frihandelssystemet och ta till protektionism för att rädda vacklande industrier. Kanslern Otto von Bismarck införde tullar 1879, den franska republiken gav upp Napoleon III:s frihandelsåtaganden.och 1888 vann Benjamin Harrison presidentvalet i USA på en protektionistisk politik Sverige antog förhållandevis måttliga tullar. Endast Storbritannien behöll en frihandelspolitik.:"
Den långa depressionen bidrog till antisemitism, militarism och kolonialism och ledde fram till första världskriget. Den som vill veta mera om följderna kan läsa artikeln i SvD.
Under 1860-talet infördes frihandel i en rad länder framförallt Storbritannien och Frankrike. 1873 års kris hade sitt ursprung från att kreditinstituten beviljade lån till obemedlade på samma sätt som hände i USA i början av 2000-talet.Lindahl skriver:" Det var operahusens, winervalsernas, boulevardernas och de magnifika byggprojektens tid. Europa hade börjat taga tillväxten för givet." Då kom den stora kraschen.
Lindahl skriver vidare:" Staterna försökte möta krisen genom att bryta frihandelssystemet och ta till protektionism för att rädda vacklande industrier. Kanslern Otto von Bismarck införde tullar 1879, den franska republiken gav upp Napoleon III:s frihandelsåtaganden.och 1888 vann Benjamin Harrison presidentvalet i USA på en protektionistisk politik Sverige antog förhållandevis måttliga tullar. Endast Storbritannien behöll en frihandelspolitik.:"
Den långa depressionen bidrog till antisemitism, militarism och kolonialism och ledde fram till första världskriget. Den som vill veta mera om följderna kan läsa artikeln i SvD.
söndag 1 februari 2009
Slaget i Teutoburgerskogen 9 e.Kr.
I år är det dags att fira 2000-årsjubeleét av slaget i Teutoburgerskogen. Jag har skrivit en artikel om detta slag med rubriken " Slaget i Teutoburgerskogen – vändpunkt för Europa".(Sourze, Yngve Karlsson sidan 8)
Kejsar Augustus planerade att flytta gränsen mellan Romarriket och Germanium till Elbe i stället för Rhen. Då skulle gränsen mellan romanska och germanska folk ha flyttats norrut ända till Hamburg och Europas geografi skulle ha varit annorlunda, likaså gränserna mellan dessa folks språk.
Den romerska armén förlorade tre legioner som vardera omfattar 5000 man. Jag har träffat på olika uppgifter om hur många man romarna förlorade vid slaget från 30 000 till något över 20 000 man. En stor katastrof var det emellertid för Rom.
I Tyskland kommer detta slag att firas stort som en händelse av stor betydelse för landet. I Sverige är kunskaperna om denna vändpunkt ringa. Med denna artikel vill jag öka kunskaperna om denna begivenhet.
Kejsar Augustus planerade att flytta gränsen mellan Romarriket och Germanium till Elbe i stället för Rhen. Då skulle gränsen mellan romanska och germanska folk ha flyttats norrut ända till Hamburg och Europas geografi skulle ha varit annorlunda, likaså gränserna mellan dessa folks språk.
Den romerska armén förlorade tre legioner som vardera omfattar 5000 man. Jag har träffat på olika uppgifter om hur många man romarna förlorade vid slaget från 30 000 till något över 20 000 man. En stor katastrof var det emellertid för Rom.
I Tyskland kommer detta slag att firas stort som en händelse av stor betydelse för landet. I Sverige är kunskaperna om denna vändpunkt ringa. Med denna artikel vill jag öka kunskaperna om denna begivenhet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)