Demokratin svagare än man tror.

I en artikel i Financial Times den 22 febr. 2010 under rubriken Never underestamate the iron fist skriver Gideon Rachman om den fara som demokratin vilade under den första halvan av århundradet. Jag har själv behandlat samma tema i min artikel här på Sourze under rubriken Om högern hade vunnit kriget (Sourze Yngve Karlsson sidan 11) Artikeln är en recension av Azar Gats bok Victorious and Vulnerable med underrubriken Why Democracy Won in the 20th Century and How it is Still Imperilled.( Varför demokratin vann under 1900-talet och varför den fortfarande är i fara.)

Rachman skriver om de ständiga framgångarna för liberal demokrati under den sista halvan av 1900-talet i Östasien och Latinamerika. Sydkorea, Taiwan, Filipinerna, Brasilien och Argentina införde demokrati under 1980-talet. Berlinmurens fall 1989 medförde att Östeuropa demokratiserades. Apartheidregimens fall inverkade gynnsamt för demokratin i Afrika.

Idag underskattar man de autoritära regimerna Japans och Tysklands ekonomiska styrka.Enligt Gat kombinerade dessa länder ekonomisk effektivitet, folkligt stöd och militär styrka. Gat tror ” att utgången av andra världskriget inte bestämdes av den liberala demokratins överlägsenhet utan av den relativa storleken på motståndarna. Helt enkelt att Tyskland och Japan var för små. I kontrast till dessa var det helt och hållet Amerikas storlek snarare än det demokratiska politiska systemet som vann kriget."

Rachman skriver:”Han borde också ha noterat att triumfen för ”demokratin” 1945 säkrades bara genom enorma offer gjorda av odemokratiska Sovjetunionen. Den stora frågan som konfronterar världen nästa generation är frågan hur Kina kan efterlikna de framgångsrika autoritära regimerna i första hälften av 1900-talet…Hans studie av förra århundradet är en användbar påminnelse om att demokratins triumf kanske är mera oviss än man tidigare har trott i ljuset av slutet av det kalla kriget.”