Devalvering - bra för EU?

En ledare i Financial Times den 17 maj 2010 har rubriken Nothing shamful about weak euro och underrubriken Common currency´s fall is good for eurozone economy. Det är alltså inget skamligt att ha en svag euro och valutan fall är bra för eurozonens ekonomi. Det beror på vad man jämför med. Jämfört med när euron infördes 1999 stod både euron och dollarn på cirka 7 kronor. Sedan dess har euron stigit med cirka 2 kronor.

Sverige har en tradition med lyckosamma devalveringar liksom Tyskland har en historia med dito revalveringar. Sverige började redan på 1930-talet när man devalverade med 30 procent år 1931 och fick därefter en god ekonomisk utveckling under 1930-talet. 1950 var det åter dags för en ny stor devalvering och de borgerliga fortsatte efter det att de kommit till makten 1976 med tre små devalveringar. När socialdemokraterna återkom till makten 1982 fanns det en tro på att devalveringar kunde ta landet ur krisen. Man ville ursprungligen devalvera med 20 procent men stannade slutligen vid 16 procent. Den senaste stora nedskrivningen av kronan skedde 1994 när man lät kronan flyta i förhållande till andra valutor. Det blev en nedskrivning med 30 procent.

En följd av de många devalveringarna har blivit att exportföretagen haft gyllene tider och att Sverige kan ståta med två personbilföretag och likaledes två last- dito. De som förlorade på valutaförsämringen var löntagarkollektivet som genom ökade importkostnader fått en eroderad köpkraft. Därigenom blev det ett ökat tryck på löneökningar för att kompensera för prisökningarna och inflationsförväntningar.

Ledaren i Financial Times hyser samma tro på devalveringarnas förtjänster som socialdemokraterna en gång gjorde 1982. Exporten från EU skulle gynnas och länderna med en svag ekonomi skulle stärkas.