Frihandel och slaveri.

Dick Harrissons "Slaveriets historia" har debatterats i en rad artiklar. Bland annat har afrikanernas egen medverkan i handeln av slavar tagits upp till behandling. I första hand var det nog girigheten som skapade handeln med människor oberoende om de var vita eller svarta.
Huvudorsaken till slaveriet förklaras ganska väl av Dudley Dillard i hans bok " Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia. Han skriver:" Att börja med intresserade de europeiska handelsmännen sig inte för hur produktionen organiserades i tropikerna. De önskade att produkterna kunde erhållas billigt i utbyte för europeisk grannlåt av obetydligt värde./-/ Önskan att kunna exploatera de infödda folken och naturtillgångarna oavbrutet och metodiskt ledde emellertid till grundandet av kolonier./-/ I Västindien använde sig till exempel europeerna av arbetskraft som tvångsrekryterats bland de infödda amerikanerna och sedan dessa indianer till stor del utrotats av hårt arbete och europeiska sjukdomar, började europeerna importera afrikanska negrer som slavarbetare. Plantagesystemet som använde sig av slavarbete blev på så sätt en av den tidiga kapitalismens karakteristiska institutioner."
I min artikel "Västafrika behöver en textilindustri" skriver jag följande:" Slaveriet i USA hade minskat under 1700-talet men ökade på nytt cirka 1800 då nya rensmaskiner gjorde plantageodling av bomull lönsam. Plantageodlarna i Södern förspråkade frihandel och den infördes år 1857 i USA. Bara sex år senare, 1863, avskaffades slaveriet och den av de i inbördeskriget segrande Nordstaterna favoriserade protektionismen skulle bli tongivande i USA:s handelspolitik under hundra år. 1897 var tullnivån 57 procent."
Slavarbetet var inte i sig karakteristisk för kapitalismen utan den byggde på fri arbetskraft. Om detta skriver Dillard:" Den tidiga kapitalismen skapade slaveriet på plantagerna och den senare kapitalismen gjorde slut på det. Under 1800-talet blev industrialismen dominerande. Den mäktiga plantagearistokratin utgjorde ett hinder för den industriella kapitalismens fullständiga utveckling./-/ Brittiska industrimän ledde striden för slaveriets avskaffande inom det brittiska imperiet på ungefär samma sätt som industrimän i Förenta staternas nordstater krossade sydstaternas plantageägares ekonomiska och politiska makt i inbördeskriget."
I en artikel i Financial Times den 24 nov 2007 recenserar Ian Thomson Piers Brendons bok "The Decline and Fall of the British Empire: 1781-1997" Där behandlar han den mycket lönsamma triangelhandeln. I en typisk "triangle voyage" tog man varor från Bristol eller Liverpool till Guldkusten och sedan slavar till Jamaica eller Barbados och slutligen socker, kaffe, bomull och rom tillbaka till Storbritannien.
I underrubriken står det att slaveriet inte var ifrågasatt, vitt accepterat och en moraliskt neutral sockerhandel.(Slavery was an unquestioned, widly accepted, moraly neutral sugar trade) Det visar i hur hög grad människor är barn av sin tid. Hur länge skulle slaveriet varat i USA om det inte hade blivit inbördeskrig som från början inte gällde slaveriet utan unionens upplösning? Genom att den industriella kapitalismen i kriget besegrade plantageägarna kunde USA utvecklas till en modern industristat. Det betydde också att USA för ungefär hundra år framåt i tiden blev en starkt protektionistisk stat till skillnad från industrikapitalet i Storbritannien som var för frihandel.
En orsak till slaveriet i USA var den stora bristen på arbetskraft. Enligt Dillard utvecklades ett tvångsarbetssystem där " de ofria arbetarna var av två typer, slavar och kontraktsbundna tjänare (indentured servants). Den gemensamma grundvalen för båda slagen av tvångsarbete låg i ett behov en ägare av kapitalutrustning hade av arbetskraft av något slag."
Om tvångsarbetets betydelse i kolonin som senare blev USA skriver Dillard följande tänkvärda ord:" Vilka tvångsarbetets brister än må vara, var dess betydelse för de amerikanska koloniernas utveckling mycket stor eftersom alla negrer kom som slavar och åtminstone hälften av alla vita invandrare kom som kontraktsbundna tjänare.( Boken utgiven 1980 därav användandet av ordet negrer)"
Det var först tack vare den stora invandringen i slutet av 1800-talet som det blev möjligt för USA att utvecklas till en modern industristat. Slavarna ersattes med löneslavar.