Jag har läst Hitlers Mein kampf (Min kamp). I samband med detta tänkte jag på de artiklar som jag skrivit som handlade om denne person. De är följande:" Om högern hade vunnit kriget(Sourze Yngve Karlsson sidan 10, De tyska judarna och Palestina sidan 9 . Den nazistiska terrorismen sidan 10 och Andra världskriget ett misstag? Sidan 10)
En av Hitlers närmaste män lär ha yttrat att antingen blir nazisterna ihågkomna som världens största hjältar eller som de största förbrytarna. Det blev det sistnämnda. När jag läste Hitlers Mein kampf har det varit ett problem att han blanda stort och smått i en enda röra. De ständiga upprepningarna och användande av talspråk i texten var ett störande inslag vid läsningen. Hatpropagandan mot marxister och judar gjorde det svårt att ta sig igenom den 637 sidor tjocka boken. Samtidigt är det glädjande att Hitler tog så fel och att utvecklingen har visat att det inte finns några underlägsna raser och att judarna har kunnat grunda en stat.
Hur kom det sig att Hitler blev en sådan antisemit. I föräldrahemmet fanns ingen motvilja mot judar. Det var kanske mötet med en jude med kaftan då han frågade sig om denne man också var en tysk. Det var då han köpte de första antisemitiska broschyrerna. Han läste om de liberala och sionistiska judarna och han tog avstånd från båda riktningarna. Om renheten skriver han följande:" Överhuvudtaget var renheten – både sedlig och annan – hos detta folk en sak för sig….Jag blev ibland riktigt sjuk av lukten från dessa kaftanbärare. Därtill kom den osnygga klädseln och den föga hjältemodiga hållningen."
I och med krigsutbrottet mellan Tyskland och Sovjet 1941 visade antisemitismen sitt rätta ansikte. Båda länderna hade fångläger för politiska fångar. Medan lägerfångarna i Sovjet antingen frigavs eller sattes in i krigsproduktionen beslutades vid Wannseekonferensen den 20 januari 1942 att 11 miljoner judar skulle förintas. När kriget var slut hade sex miljoner hunnit förintas. Den 6 juni 1941 utfärdade Hitler den så kallade kommisarieordern. Enligt denna skulle judar, sovjetiska tjänstemän, partisaner och sabotörer avlivas en ett skott. I praktiken tillfångatog specialtrupper samtliga med högre utbildning och i ledande befattning i områden som ockuperades av tyskarna och började avliva dem i stort antal. Enligt boken "Moderna tider" sköts 1941 500 000 europeiska ryska judar och lika många ryssar. Hitler hade i december 1941 omkring 8 700 000 judar under sitt välde. Av dessa hade han låtit mörda minst 5 800 000 när 1945 gick in."
I enlighet med komissarieordern avrättades i Baltikum, Vitryssland och Ukraina av nazistiska specialstyrkor en miljon människor i samband med att de tyska trupperna ryckte fram. Ofta hittade man villiga medhjälpare bland den inhemska befolkningen. Eftersom huvuddelen av judarna fanns i Polen var det naturligt att förintelsen skedde där. Svårbegripligt är däremot att de franska myndigheterna medverkade till att 83 000 franska judar förintades. Det måste ha inneburet ett logistiskt problem att frakta så många människor till Polen i järnvägsvagnar. Varför reagerade inte franska myndigheter? Detta hände medan Tyskland höll på att förlora kriget. De intensifierades kanske i stället. Man trodde möjligen att judarna efter kriget inte skulle ha en lika dominerande position som före andra världskriget. Däri misstog man sig i synnerligen hög grad. Flera oligarker i Ryssland är judar och judarna har en egen stat i form av Israel.
Det faktum att många i de av Tyskland ockuperade länderna hade läst Mein kampf gjorde man hade lätt finna medlöpare som fick höga poster i den nya administrationen. Det gjorde att det tog relativt lång tid att befria de av tyskarna besatta staterna. För Frankrikes del tog det mer än ett halvt år innan de tyska trupperna var besegrade och Tyskland kunde t.o.m. gå till motoffensiv i Ardennerna.
Man kan undra om det finns tyskar som har kvar sin Mein kampf. Varje brudpar fick ett exemplar av den boken. Annars är jag rädd att den kan spä på judehatet i arabländerna om den läses där.
söndag 28 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar